I vallagen finns det en lustig företeelse när det gäller det som i dagligt tal kallas för ”småpartispärren”. Beroende på om en kommun är uppdelad på en eller flera valkretsar så är småpartispärren olika. Vid endast en valkrets är spärren 2 procent men om kommunen är uppdelad i flera valkretsar så är spärren 3 procent. För att kunna dela upp en kommun i flera valkretsar så krävs det att antalet röstberättigade skall överstiga ett visst antal.

I kommunvalet 2014 var det 80 kommuner av 290 kommuner som hade flera valkretsar och därmed en småpartispärr på 3 procent av rösterna. Efter valet 2014 så gjordes en del förändringar i vallagen inför valet 2018.

11 §   Vid val till kommunfullmäktige är kommunen en enda valkrets, om inte något annat följer av 12 §.

Enligt 12 § kan bara de kommuner med fler än 36 000 röstberättigade om de så önskar delas upp i flera valkretsar.

Denna ändring innebar också att flera stora kommuner som t.ex. Göteborg, Uppsala, Karlstad, Helsingborg, Lund och Växjö ändrade till en valkrets trots att de hade betydligt mer än 36 000 röstberättigade.

Det innebar då att småpartispärren sänktes till 2 procent av rösterna i valet. Det visar att dessa kommuner är sanna demokratiförespråkare. De låter väljarna och de mindre partierna få en möjlighet att bli representerade i kommunfullmäktige.

Av de 80 kommunerna i valet 2014 så gick hela 58 kommuner av dessa över till en valkrets i valet 2018. Nu återstod endast 22 kommuner av 290 kommuner i landet med fler än en valkrets.

En av dessa 22 kommuner är Kalmar kommun.

I förra veckan lämnade jag in en motion där jag yrkar på att Kalmar kommun skall ändra till en valkrets inför kommunvalet 2022. Har man ett demokratiskt synsätt borde det vara en självklarhet att ändra till en valkrets för att sänka småpartispärren till 2 procent av rösterna. Allt för att stärka demokratin.

Jag hoppas att majoriteten i Kalmar inte väljer att stå kvar vid skampålen genom att visa sin odemokratiska syn på att följa väljarnas önskan.

Jag har varit i kontakt med flera av de 22 kommunerna och frågat dem om de kommer ha kvar indelningen i flera valkretsar. Ett antal av dessa kommuner planerar att övergå till en valkrets men det är ett beslut som skall tas av kommunfullmäktige innan den 31 oktober 2021.

Följande kommuner var indelade i mer än en valkrets 2018.

Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Varberg, Jönköping, Malmö, Trelleborg, Haninge, Nacka, Stockholm, Täby, Eskilstuna, Nyköping, Skellefteå, Umeå, Sundsvall, Örnsköldsvik, Borås, Trollhättan, Örebro, Linköping och Norrköping.

Här nedan finns hela texten till min motion.

Motion Kalmar kommun en valkrets

Under lång tid har Kalmar kommun varit indelad i två valkretsar. Valkretsarna är en rest från 70-talets kommunsammanslagningar, då systemet var utformat för att värna vissa kommundelar genom slutna valkretsar. Inget parti hade i kommunvalet 2014 eller 2018 kretsindelade listor och jag anser därför att valkretsarna spelat ut sin roll. Från och med valet 2018 gällde nya regler för hur och när flera valkretsar skall tillämpas. Det revolutionerande är att det i kap 4 vallagen § 11 står ”vid val till kommunfullmäktige är kommunen en enda valkrets, om inte annat följer av 12:e §”, vilket säger att en kommun med fler än 36 000 röstberättigade medborgare kan om man så önskar delas in i två eller fler valkretsar.

I kommunvalet 2014 var det ca 80 kommuner som hade fler än en valkrets. Men i samband att de nya reglerna infördes inför valet 2018 så ändrade hela 58 kommuner till en valkrets. Ibland dessa kan följande stora kommuner nämnas Göteborg, Uppsala, Karlstad, Södertälje, Västerås, Gävle, Luleå, Helsingborg och Lund. Kalmar kommun har ju även några jämförelsekommuner som också ändrade till endast en valkrets inför valet 2018, nämligen Växjö och Halmstad.

I valet 2018 var det endast 22 kommuner av landets 290 kommuner som var uppdelade i flera valkretsar. Kalmar kommun var en av dessa! Inför valet 2022 planerar flera av dessa 22 kommuner att gå över till en valkrets men inga beslut är ännu fattade. Jönköping är en kommun som planerar för det.

Några kommuner säger sig dock vilja behålla flera valkretsar och det enda skälet tycks vara att kunna behålla småpartispärren på 3 procent. En ståndpunkt som vilar på en synnerligen bräcklig demokratisk värdegrund. Att grunda uppdelningen i valkretsar med utgångspunkten att stänga ute mindre partier är ett svaghetstecken och visar en brist på demokratisyn.

Ur ett demokratiskt perspektiv är förändringarna som genomfördes i vallagen inför valet 2018 mycket positiva. Det säkerställer att valsystemet fördelar mandaten proportionellt. På så sätt kommer mandatfördelningen i alla kommuner spegla hur väljarna faktiskt röstat och varje röst kommer vara lika mycket värd. Valsystemets legitimitet kan därmed öka.

En övergång till en valkrets innebär ett enklare mandatfördelningssystem än om kretsindelningen behålls vilket kan bidra till att kommunala valsystemet och hur mandat fördelas i kommunfullmäktige kan bli enklare att förstå för medborgarna.

Jag anser att Kalmar kommun skall verka för en verklig demokrati och inte stå bakom ett system med flera valkretsar som gör det svårare för mindre partier att ta plats i kommunfullmäktige. Därför anser jag att Kalmar kommunfullmäktige skall besluta att ändra till en valkrets inför det allmänna valet 2022 och inte stå kvar vid en odemokratisk skampåle tillsammans med en liten minoritet av Sveriges kommuner.

Jag yrkar därför följande.

• Att Kalmar kommun inför kommunvalet 2022 ändrar till endast en valkrets.

Thoralf Alfsson

Ledamot av Kalmar kommunfullmäktig