Det har varit en väldigt intensiv dag med väldigt många möten med människor och diskussioner.

Min intention var att ha en tröja med text som alla kan läsa och samtidigt gå omkring med en affisch för att alla som passerade förbi skulle kunna läsa. Jag stannade till vid de platser där många människor passerar, som till exempel Donnersplats som är lite av ett hjärta under Almedalsveckan.

Dagens ryggtavla som väckte en del uppmärksamhet.

Väldigt många människor och politiker har kommit fram och pratat. Många har hört talas om problemet med 57:orna men inte haft kunskapen mer i detalj och det har jag förklarat för väldigt många under dagen. Andra har varit välinformerade och bara kommit fram och gjort tummen upp och sagt något positivt.

Jag började dagen med att gå på ett seminarium som Folksam anordnade om pensionerna där äldreminister Anna Tenje skulle medverka. Jag behövde dessutom ett eget foto på Anna Tenje så jag tänkte att det skulle bli ett bra tillfälle för att fota.

När jag kom till Folksam blev jag direkt välkomnad av PRO:s ordförande Åsa Lindestam och deras förbundssekreterare Johanna Hållén. Det blev ett kort samtal om hur PRO försöker agera och vad de kan göra för 57:orna.

Sedan visade det sig att Anna Tenje inte kom till seminariet, utan hon hade skickat sin statssekreterare Anna Pettersson Westerberg. En missräkning.

När jag senare gick vidare till Skandias seminarium med en debatt mellan samtliga riksdagspartier om pensionerna så säger moderatorn Johan Hakelius att man bjudit in Anna Tenje men att hon tackat nej till att delta. Då tänkte jag att hon av någon anledning inte rest till Visby. Döm om min förvåning blev stor när jag såg henne på första parkett framför Almedalsscenen i väntan på Ulf Kristersson tal i Almedalen.

Äldreminister Anna Tenje (M) måste vara regeringens svagaste minister. Jag nämnde det för en namnkunnig person med stor politisk erfarenhet som menade att hon har någon form av rampfeber.

Att lyssna på debatten mellan politikerna om pensionerna var inget upplyftande. I varje fall inte när det gällde 57:orna som moderatorn Johan Hakelius lyfte upp och ställde en del frågor om. Jag kan säga att vare sig moderaternas Edward Riedl eller socialdemokraternas Ola Möller imponerade under debatten. Jag skulle snarare säga att Ola Möller var rent ut sagt dum och otrevlig. Det utvecklade sig till den vanliga polariseringen med att skylla på varandra istället för att vara konstruktivt.

Dessa båda är alltså ledande personer för två av det största partierna i Sverige just nu. Jag kräver betydligt mer av dessa!

Jag filmade den delen av debatten och jag kommer lägga upp den så snart jag har en bra wifi-uppkoppling.

När jag vilade ut efter detta på en bänk vid Donnersplats kom socialdemokraten, statsvetaren och chefredaktören Stig-Björn Ljunggren fram och berättade att han också var 57:a och ganska sur på skatteorättvisan. Hans närvaro lockade också ett antal andra personer till att komma och informera sig om kampen för 57:orna.

Framåt kvällen bytte jag ut Elisabeth Svantesson som affisch och ersatte med Märta Stenevi, eftersom det var hon som skulle hålla talet vid 19:00 i Almedalen.

Efter att jag lyssnat på Märta Stenevis tal så kan jag bara konstatera att Miljöpartiet har en verklighetsuppfattning av det svenska samhället som är totalt annorlunda från min uppfattning. Klimatkris och rasism. Suck…

Jag såg dock något som jag tyckte var ganska märkligt. Socialdemokraten Lena Hallengren satt tillsammans med hela Miljöpartiets partitopp på första parkett under Märta Stenevis tal. Jag har under alla mina år i Almedalen inte sett en ledande politiker för ett annat parti sitta på första parkett när ett annat parti håller sitt partiledartal.

Tänker Lena Hallengren byta parti till Miljöpartiet? Foto Thoralf Alfsson