Diskussionen om utländska medborgare med även svenskt medborgarskap som ledamöter i Sveriges riksdag är inte ny. Den har funnits under många år.
Från och med den 1 juli 2001 fick Sverige en ny medborgarskapslag som innebar att dubbla medborgarskap skall tillåtas. I praktiken innebär det enligt svensk lag att en person kunde inneha hur många medborgarskap som helst, förutom det svenska medborgarskapet. För att kunna kandidera till Sveriges riksdag krävs att personen har svenskt medborgarskap. Ändringen 2001 innebar i princip att vi kunde få riksdagsledamöter med dubbla medborgarskap och därmed sannolikt dubbla lojaliteter.
Fortsätt läsa
