Innan sommaren läste jag ett par böcker som handlar om bland annat klimatförändringarna. Det var först boken ”Osynliga katastrofer och falska hot om jordens undergång” skriven av Patrick Moore och sedan boken ”Spelet om klimatet” skriven av Maths Nilsson, den hade också undertiteln Vem kan man lita på i klimatdebatten.

Så här beskrivs Patrick Moore enligt Wikipedia.

”Patrick Moore, född 1947, är en kanadensisk ekolog och tidigare miljöaktivist som var en av de tidiga aktivisterna inom Greenpeace (1971–1986), men som senare har intagit mycket annorlunda ståndpunkter än organisationen. Moore och Greenpeace har olika bild av huruvida Moore är en av medgrundarna av organisationen eller inte. Fram till oktober 2005 räknade dock Greenpeace själva Patrick Moore bland Greenpeace’ grundare, att döma av deras egen hemsida.

Moore förespråkar kärnkraftverk före andra energikällor eftersom han inte var nöjd med riktningen som Greenpeace tog. Han menar att miljörörelsen sedan mitten av 1980-talet lämnat vetenskap och logik till förmån för känslor och sensationalism.”

Jag kan bara säga att jag delar det logiska resonemang som Moore för i boken och det gäller inte bara klimatalarmismen utan flera andra klimatfrågor. En bok som jag rekommendera att man läser.

När det gäller Maths Nilsson så beskriver han sig själv enligt följande.

”Maths Nilsson heter jag, född i Kalmar men uppvuxen i Färjestaden på Öland. Pluggade kemi på Lunds Universitet och fick sen jobb inom läkemedelsindustrin i Södertälje. Bodde där i många år innan jag flyttade in till södra Stockholm (Hägersten) där jag fortfarande bor. Är kvar i läkemedelsbranschen men har sen länge jobbat deltid (av fri vilja).

På wikipedia kan man även läsa detta om Maths Nilsson och boken Spelet om klimatet.

År 2021 gav han ut Spelet om klimatet: vem kan man lita på i klimatdebatten. Boken beskrevs av Anders Wijkman som ”en bedrift i en tid då fake news och ifrågasättandet av kunskap har fått allt större utrymme. Maths visar hur skrupelfria krafter satt desinformation och förvanskning av fakta i system för att förvirra oss alla, och därmed försenat nödvändiga politiska beslut”

Ju mer jag läste av denna bok desto mer bisarr blev den. Jag har då aldrig läst någon som så fullständigt slickar röv för IPCC och alla andra klimatalarmister. Alla som presenterar fakta som inte överensstämmer med IPCC eller andra liknande källor döms ut helt och hållet och som jag upplevde det utan att kunna leda i bevis att det skulle vara felaktigt. Han sågar alla som okunniga oavsett vilken bakgrund och utbildning dessa personer har. Det var helt bisarrt att läsa boken.

Maths Nilsson frågar sig ”Vem kan man lita på i klimatdebatten.” Jag skulle i varje fall inte lyssna på Maths Nilsson! En hjärntvättat person!

I mina ögon framstår han som en riktig nyttig idiot!

PS

Så avslutar jag med den sista delen i Staffan Mörners klimatutbildning.