En så kallad forskare som fått mycket utrymme i debatten och i SVT om vår elenergiproduktion är Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers tekniska högskola. Enligt en bekant på Chalmers så kallas Filip Johnsson, Thomas Kåberger med flera för ”MP-forskare” internt på Chalmers. Det säger en del om dessa personers agenda.

Nu har de getts plats på DN-debatt för sin agenda. Debattartikeln delas flitigt av vänstermänniskor på sociala medier som uppenbarligen inte kan se de tveksamheter och felaktigheter som dessa forskare framför. Begreppet att plocka russinen ur kakan utnyttjas verkligen och det är inte seriöst. Samtidigt blundar de för andra fakta.

I Christian Sandströms böcker Gröna Bubblor omtalas professor Filip Johnsson ett flertal gånger. Jag citerar följande från den första boken.

”Chalmersprofessorn Filip Johnsson, har sedan 2009 totalt varit med i 13 projekt som beviljats pengar från Energimyndigheten, kostnaden för dessa är 36 miljoner kronor. Lägg till att han dessutom fått 37 miljoner från Vinnova och Formas sedan 2011. Har någon enda publikation som kommit ut ur dessa 73 miljoner kronor riktat kritik mot den politik som förts?

Skulle en forskargrupp som skärskådar dessa myndigheters förehavanden och dokumenterade deras med skattepengar genererade härvor av skulder, misslyckade tekniksatsningar och ekonomiska slukhål erhålla någon finansiering?”

Deras DN debattartikel förespråkar nya galenskaper i det svenska elsystemet. Jag tänkte därför påpeka ett antal felaktigheter eller missvisande eller medvetna felaktigheter i debattartikeln.

Punkt nummer 1 som inleder debattartikeln.

”Energiminister Ebba Busch (KD) uppgav i Ekots lördags­intervju i augusti: ”I år beräknas vi betala 8 miljarder i kostnader för att nedreglera och balansera ut vindkraften, som kommer och går bäst den vill.”

Det är Svenska Kraftnät som beräknade denna kostnad till 8 miljarder under 2024 för att balansera elnätet.

Punkt nummer 2.

”Men i de prognoser för 2024 som fanns tillgängliga när detta yttrades avsåg 5 miljarder kostnaden för att hålla marginaler för snabbstopp i kärnkraft och ledningar till kontinenter.” 

Enligt svenska kraftnät så var kostnaden för motsvarande 1 miljard kronor för året 2021. Kan den enorma kostnadsutveckling bero på mer vindkraft och solkraft i elsystem men också nedläggning av två reaktorer vid Ringhals 2019 och 2020. Vad har annars förändrats de senaste åren?

”Snabbstopp i ledningar till kontinenten?” Eftersom vi exporterar ca 33 TWh till kontinenten så är sannolikheten stor att ett snabbstopp på en ledning innebär att vi får för mycket elenergi i Sverige och orsaken till det brukar i nio fall av tio bero på väldigt stor vindkraftsproduktion. Så orsaken till även denna orsak till stödtjänster beror även den på väderberoende elproduktion enligt min uppfattning.

Det som räknas in i de beräknade 8 miljarder kronorna är enbart de ersättningar som Svensk Kraftnät betalar ut till de elbolag som har batterilager för stödtjänster. Investeringskostnaden för Kalmar Energi på ca 30 miljoner kronor för detta batterilager på 5 MW, får givetvis elkonsumenterna i Kalmar stå för, via sin elräkning.

Punkt nummer 3

”Lösningen heter flexibilitet, där bland annat elbilar, vätgaslager och elhandel bidrar.”

För att få stabilitet i elnätet utan kärnkraft så menar dessa ”MP-forskare” att elbilar, vätgas och elhandel skall stabilisera nätet. Tänker sig dessa forskare att de skall tvinga alla att köpa elbilar och att dessa alltid skall vara uppkopplade mot elnätet för att kunna utnyttja elbilens batteri för att stabilisera nätet. Det är en utopi.
Vätgaslager? Det krävs betydligt mer än vätgaslager! Vätgasen skall produceras vilket är kostsamt och sedan skall vätgasen förbrännas för att producera elenergi vid behov. Verkningsgraden skall vara enbart 25 procent enligt experter. 57 procent av energin kommer alltså förloras på vägen. Det är också en fantasi.

Elhandel? Så vi skall alltså inte klara av att balansera vårt elnät själva! Utan vi skall vara tvingade att utnyttja andra länder för detta. Hur skulle det fungera säkerhetsmässigt vid en kris?

Punkt nummer 4

Maximal elkonsumtion.

En punkt som jag inte förstår förutom om man vill kasta helt osaklig kritik mot Ebba Busch. I detta stycke finns inget som skulle försvara en fortsatt utbyggnad av vindkraft snarare tvärtom.

Punkt nummer 5

”Vindkraftens tillgång varierar, men inte heller kärnkraftens produktion följer elförbrukningen. Bägge behöver kombineras med flexibel produktion och konsumtion. Det är hela elsystemets funktion som är det viktiga. Inget kraftslag kan ensamt stå för leveranssäkerhet. Kärnkraftens tillgänglighet var så låg som 64 procent av installerad effekt vid högsta elförbrukning vintern 2022/2023.”

Självfallet följer inte kärnkraften elförbrukningen eftersom kärnkraften är baskraft och en reaktor är inte lämplig att köra upp och ner beroende på elförbrukningen.

Att inte dessa forskare är medvetna om detta är skrämmande men vill man hitta argument så kan man ju skapa det för den som inte begriper.

Letar man i statistiken så kan man säkert hitta tillfällen eller några dagar när kärnkraften bara levererat 64 procent av installerad effekt men i jämförelse med vindkraften så är det betydligt högre eller dubbelt så hög som vindkraftens normala verkningsgrad på ca 30-35 procent. Vindkraftens bidrag till elproduktion kan vara så låg som under 5 procent av installerad effekt under vissa tider.

Ju färre kärnkraftsreaktorer vi har desto större bortfall har vi vid ett snabbstopp eller vid ett underhållsstopp. Som exempel kan ju nämnas att reaktor O3 vid Oskarshamn har en effekt på 1450 MW och det utgör ca 1450/7000 = 21 procent av installerad effekt kärnkraft. Därför är det också viktigt med flera reaktorer än de sex som finns i drift idag.

Inte 1000 nya vindkraftverk som under vissa tider producerar mindre än 5 procent av installerad effekt.

Jag hoppas verkligen att några professorer eller forskare bemöter dessa ”MP-forskare” på DN:s debattsida!