Mediadrev under våren och påsk 2011

I början av april drabbades jag av ett riktigt mediadrev, inte bara lokalt utan även nationellt. SVT:s Rapport deltog också i drevet och hängde ut mig på bästa sändningstid. Det bisarra var att det handlade om ett gammalt blogginlägg som var från 2009, med andra ord nästan två år gammalt. Idag kommer jag inte ihåg vem som lyfte det först men det passade medias pk-agenda. Det troliga är väl att det var Expo, IRM eller någon vänstermänniska som tipsade media. Media var som tokiga och kallade mitt gamla blogginlägg för rasistiskt. De gick till och med så långt som att jag i ett blogginlägg skulle beskyllt alla invandrare för att vara våldtäktsmän. Jag fick minst sagt löpa gatlopp i media och stödet från partiet var väldigt svagt.  I en första intervju med Björn Söder var han väldigt passiv.

”Det är alltid svårt att kommentera enskilda citat tagna ur sitt sammanhang och detta är första gången jag ser de här, men utifrån det som framkommer så är det ju ganska illa uttryckt, säger Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder.”

Jag måste säga att jag blev lite besviken på ledande personer inom partiet som inte gav mig mer stöd. Inte minst med tanke på den statistik som BRÅ kommit med i sina rapporter om brottslighet bland svenskar och invandrare, där överrepresentationen var fem gånger så hög för invandrare när det gällde sexualbrott. Björn Söder revanscherade sig något när han intervjuades av TT och svarade då följande.

”SD:s partisekreterare Björn Söder har läst blogginläggen och kritiserar Alfsson på en punkt:

   – Det är en klar majoritet utlänningar som begår gruppvåldtäkter, men att säga att det är uteslutande utländska män är att gå lite väl långt. Vi vänder oss emot att det av SVT beskrivs som rasism. I övrigt har jag inga invändningar, säger han till TT.

Blogginläggen kommer inte att tas upp i Sverigedemokraternas partiledning och Björn Söder ser inte heller någon nödvändighet att utreda saken ytterligare.

TT: Kan Thoralf Alfsson vara kvar i partiet?

· Ja, absolut. Han har inte begått något fel.”

Här nedan kan ni läsa det aktuella blogginlägget som var upphovet till drevet  mot mig.

158

Nu skrev jag inte ”uteslutande” utan ”nästan uteslutande” i mitt blogginlägg. Den som försvarade mig allra bäst och som dessutom gjorde det väldigt  konkret var Peter ”polack” Glowinski från Skåne, som då drev radiokanalen Byaradion. Han intervjuade mig om mitt blogginlägg och det drev som pågick. Men det bästa av allt var att han ringde upp SVT Rapport och fick prata med den ansvariga utgivaren för Rapport, vid namn Roger Jansson. Ju längre intervjun av Roger Jansson pågick desto tystare blev han, han drog på svaren och letade säkert i bakhuvudet efter argument men han blev bara desto mer ovillig att svara. Peter Glowinski hade läst på väl om både mitt blogginlägg och BRÅ:s undersökning och sänkte Roger Jansson fullständigt när det gällde att mitt blogginlägg skulle vara rasistiskt.

159

Hela intervjun publicerades sedan på Byaradion. I samband med att jag skrev utkastet till min bok om detta var jag i kontakt med Peter Glowinski och fick en ljudfilskopia på intervjun som nu finns på min blogg för den som vill lyssna, när Peter sänker Roger Jansson. Tack Peter Glowinski för ditt stöd!

Lyssna på telefonsamtalet på följande länk.

Barometern höll dock på lite extra med detta drev och utvecklade det ytterligare genom att även intervjua journalisten Niklas Orrenius om min blogg. Barometern publicerade det på påskafton i en stor uppslagen artikel. Det var Mats Andersson som skrivit artikeln som dessutom innehöll rena faktafel eller lögner, beroende på hur man vill tolka det. Något som jag protesterade mot och en rättelse infördes efter påskhelgen men då var ju skadan redan skedd. Barometerns uppsåt var så uppenbar, tidningen drog sig inte för att glida på sanningen för att smutskasta mig. Flera månader senare skriver även Richard Jomshof på sin blogg om mitt blogginlägg och citerar en tjänsteman från BRÅ.

”Thoralf Alfsson har rätt Samtidigt vill jag lyfta fram vad Jennie Zetterström, pressekreterare på BRÅ, säger till Västervikstidningen den 12 april i år: ”Thoralf Alfsson har rätt i att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade när det gäller sexualbrott i den senaste undersökningen som BRÅ gjort.”

Läs inlägget på Richard Jomshofs blogg.https://richardjomshof.wordpress.com/2012/04/12/gruppvaldtaktsman-ar-oftast-invandrade/

Att skriva sanningen om invandringen 2011, var inte helt lätt. Det fanns personer som övervakade varje stavelse som jag och andra riksdagsledamöter från SD skrev eller uttryckte vid någon intervju. Det kändes som alla journalister bara hade ett enda syfte. Att skada SD, oavsett om det var sanning eller inte. Ingen skall tro att jag var opåverkad efter ett mediedrev, där jag blev uthängd som rasist i SVT Rapport. Min negativa uppfattning om journalister och media blev bara starkare och starkare. Jag började helt enkelt se med förakt på den i mångt och mycket falska yrkeskåren. Det påverkade mig negativt och tyvärr också mitt eget hälsotillstånd.

    Hela min livssituation höll på att gå över styr under våren 2011. Jag for omkring som en dåre mellan Kalmar-Stockholm-Kalmar-Södra Vi/Vimmerby-Kalmar mer eller mindre varje vecka. Arbetsdagarna varade från att jag gick upp till att jag somnade sent på kvällen, oftast runt midnatt eller senare. För att sedan vakna redan vid ca 04:00 och inte kunna somna om, utan att istället uppleva några vargtimmar i sängen innan jag gick upp. De återkommande mediedreven gjorde inte mitt hälsotillstånd bättre, dessutom var stödet från partiledningen minimalt, för att inte säga mer eller mindre obefintligt.

160

Det fanns ingen utpekad backup att prata med. Det fanns bara ett par ”vuxna” personer på riksdagskansliet i Stockholm som jag kunde få något stöd från och diskutera mediedreven. Bengt Malmberg var en av dessa personer och en person som jag fick ett stort förtroende för. Vi hade båda lång tid inom arbetslivet på olika positioner och såg båda bristerna inom Sverigedemokraternas organisation. Vi diskuterade detta ett flertal gånger och jag är säker på att Bengt Malmberg även tog upp det med partiledningen då han delvis hade det som arbetsuppgift som säkerhetsansvarig för partiet på riksnivå. Martin Kinnunen däremot, som då var SD:s presschef kom mest med kritik, inget stöd och hans sociala förmåga var minst sagt begränsad. Jag förvånade mig många gånger över hur man kunde ha Martin Kinnunen som presschef med tanke på hans bristfälliga sociala kompetens. Han kanske var en duktig analytiker men jobba med människor skulle han definitivt inte göra.

    Vissa dagar var panikångesten inte långt borta. Det gick så långt att jag i mitt eget huvud framåt maj övervägde att hoppa av politiken helt och hållet för att undvika att gå in i väggen. Det som avhöll mig från att kasta in handduken var att jag inte ville glädja alla de som hackade och mobbade mig och SD, den segern. Jag bet ihop och försökte härda ut tills riksdagen stängde för sommaren och därmed en nästan 3 månader lång ledighet innan riksdagen öppnade igen i mitten av september. Jag hoppades att jag under sommaren och dessa månader skulle kunna gå ned i varv och avsluta det mesta på mitt gamla jobb hos ÅF. För att sedan bara kunna koncentrera mig på det politiska när riksdagen öppnade och därmed också en lägre arbetsbelastning.

Jag och några partikamrater åkte också till distrikt Syds årsmöte i Malmö i mars. Det blev ett stökigt möte med många viljor. Mötet fick avbrytas efter att Mikael Eskilandersson valts till ordförande då ansvariga inte bokat lokalen längre än till 16:00. Bara valet av ordförande tog närmare två timmar då voteringen fick göras om, då något inte stämde i den 300 namn långa röstlängden. Mötet ajournerades till ett senare datum. Dessutom råkade jag backa på en bil i Malmö med lite skador på den andra bilen men bara några mindre lackskador på min bil. En allt annat än rolig dag i Malmö. Jag insåg också att det var hög tid för oss att bli ett helt fristående distrikt i Kalmar län och slippa alla konflikter som fanns inom SD Syd och framförallt Skåne. Ett bildande av SD Kalmar län kom högre upp på agendan, inte minst så att vi kunde rå över våra egna partibidrag från Landstinget. Men för att bilda ett eget distrikt behövde vi partistyrelsens välsignelse. Det skulle dock ta några månader.

161

I kommunpolitiken var det framförallt två byggprojekt som var heta i debatten och som vi inom SD engagerade oss i. Det gällde följetången angående Gota Medias mediehus som engagerade många, att uttrycka sin egen åsikt. Det hade även gjorts en arkeologisk utgrävning på platsen som visade att bastionen Gustavus Primus från 1600-talet, låg på exakt den plats som Gota Media ville bygga sitt mediehus. Något som fick många debattörer att delta i debatten. Linneuniversitetets planer på att bygga ett helt nytt campus var också på väg att segla upp som en stor politisk fråga och den blev mer och mer infekterad inom den politiska majoriteten (S,V och MP). Det handlade i första hand om placeringen i Kalmar.

     En höjdpunkt i Kalmar våren 2011 var invigningen av Guldfågeln arena den 11 april, vid den allsvenska premiären mot Djurgården. Som gruppledare för SD fick jag en speciell inbjudan till invigningen. Det blev en minnesvärd invigning och premiär. Kalmar FF vann också premiärmatchen mot Djurgården med 3-2. Att gå på allsvensk fotboll var också ett litet andningshål från politiken och något att se fram emot vid varje hemmamatch.

Vid budgetfullmäktige i juni blev det lite extra upprörda känslor då jag i mitt anförande visade statistik på befolkningsutvecklingen (SCB) och kostnader för invandringen (Migrationsverket), men även kommunens försörjningsstöd. Det lockade upp många i talarstolen, som ville vara politiskt korrekta och berätta hur bra invandringen var för Kalmar kommun. Det lockade till och med upp Nasim Malik (S), vilket var ganska ovanligt. Det han uttryckte i talarstolen tyder dock på vissa vanföreställningar, när Nasim Malik riktade sig till mig i sitt anförande.

162

”Jag vill kommentera dom diskriminerande och främlingsfientliga inlägg med tillhörande illustrationer som har presenterats här. Dom var mycket klargörande och lätta att förstå för alla, eller hur.
    Vi, icke svenskfödda utgör helt enkelt själva grunden för och förutsättningen för hela er existens. Utan oss hade ni inte fått tala i denna församling. Än mindre få betalt med våra skattemedel för att göra det. Ni lever på att kränka oss! Ni är svenskar, utan oss hade ni inte existerat! Jag yrkar på avslag på SD:s budgetförslag och tackar alla dom som har tagit avstånd från SD:s förslag.”

Nasim Malik (S), citerat från kommunens ljudfil.

Att presentera statistik från SCB och Migrationsverket är enligt socialdemokraten Nasim Malik diskriminerande och främlingsfientligt. Jag tar mig för pannan.

Erik Almqvist och några fler drog även igång något som de kallade för en ”konservativ talarpub” under våren 2011. En av de första inbjudna gästerna var Ian Wachtmeister och Tanja Bergqvist.

Ian Wachtmeister hade utsett Tanja Bergqvist till årets rebell för hur hon hade uppmärksammat  ”genustokigheterna” och skrivit en rad uppmärksammade blogginlägg på detta ämne. Bland annat om genustrumpeten som Vetenskapsrådet hade beviljat 500 000 kronor för ett 3-årigt projekt, ”Trumpeten som genussymbol, som ska söka misstänkt genusspecifika klanger hos instrumentet”. Inte utan att man fullständigt tappar förtroendet för Vetenskapsrådet. Tanja Bergqvist kommenterade Ian Wachtmeisters tal på restaurangen Zum Franziskaner i gamla stan.

163

”Wachtmeister delade med sig av sina erfarenheter och tog upp det faktum att för de styrande politikerna är Verkligheten den största fienden. Så är det ju också för genusforskarna, och Wachtmeister gav ”genusperspektivisterna” (som han kallar dem) ett särskilt hedersomnämnande – när det har gått så långt att ett ”genusperspektiv” ska införlivas i all verksamhet på det absurda sätt som görs idag ”då har man tagit steget ut i avgrunden”, sade han.  Wachtmeister (som bla skrivit boken Rebellerna) täckte flera viktiga områden och hade förberett sig väl med flera fullskrivna  A4-sidor och det var en fröjd att lyssna till någon som helt enkelt bara talade klarspråk, men som också kunde sätta in utvecklingen i ett historiskt perspektiv. Det är inte ofta man hör någon tala klarspråk i Sverige idag, åtminstone inte offentligt, minns bara hur Jalving fick oss att sätta kaffet i halsen  för inte så länge sedan – sådär kan man väl inte bara säga – som det… är?”

På min blogg kommenterade jag också talarpuben.

”Det kanske finns någon som anser att vårt agerande kan uppfattas som populistiskt men jag säger som Ian Wachtmeister sa under talarpuben. Det är inget fel att vara populistisk. Att lyssna på folket och i detta fall lyssna på idrottsrörelsen kan aldrig vara fel.”

Ett mycket trevligt initiativ som tyvärr dog ut då många var rädda för att komma och tala vid ett arrangemang som anordnades av Sverigedemokraterna. Ian Wachtmeister fungerade även som mentor för Jimmie Åkesson under den första mandatperioden i riksdagen.

Avslutningen på det första riksdagsåret i riksdagens blev dock lite dramatiskt för mig då oppositionen i den sista debatten i kammaren hade en möjlighet att fälla regeringen i en fråga om sjukförsäkringen, där vi var överens med de rödgröna. Jag skulle bara upp till Stockholm för att trycka på knappen vid voteringen. Så här beskrev jag den dramatiska dagen på min blogg.

”Jag skulle flyga från Kalmar klockan 07:30 till Stockholm men när jag anlände till flygplatsen var flyget inställt p.g.a. fel på planet. Efter diverse motstridiga uppgifter fick jag tillsammans med Lena Hallengren (S) och Anders Åkesson (C) beskedet av vi skulle få åka buss till Stockholm. Ett besked som innebar att vi skulle missa omröstningen. Vi fick ingen hjälp från SAS att lösa det på något annat sätt. Lena Hallengren ringde då riksdagens resebyrå och fick hjälp med att hitta ett flyg från Växjö och att få fram en taxi. Så med några minuters marginal hann vi med ett flyg till Stockholm 09:20 i Växjö. Jag tror att man höll flyget några minuter.

164

Eftersom omröstningen skulle skedirekt efter debattens slut och hur lång debatten skulle ta var ganska oklart då man debatterat detta en gång tidigare. Min frånvaro kunde därmed innebära att oppositionen förlorade omröstningen då Jonny Skallin (SD) var på BB i Sundsvall och att vi därmed redan var en man kort och att vi inte fick ingå i kvittningssystemet. Därför var SD redo att sätta in extra talare i debatten för att fördröja omröstningen tills jag anlände. Nu behövdes inte detta då jag väldigt stressad klev in i riksdagens lokaler vid ca 11:20 efter en språngmarsch från Centralstationen och Arlanda Express men då var det ännu några talare kvar men marginalen var inte stor.”

Med 140 röster för och 139 röster emot röstades ändringar igenom i sjukförsäkringen och vi fällde därmed regeringen Reinfeldt ännu en gång. Det kunde dock lätt blivit lotten som avgjorde gårdagens omröstning i riksdagen. Utan min röst hade det blivit 139-139 och lotten hade fått avgöra.

En stor skandal att SD inte får vara med i kvittningssystemet. Det blev dock en del diskussion efter denna händelse. Det var väldigt skönt att få sätta regeringen Reinfeldt på plats och fälla regeringen, som vägrade att diskutera med Sverigedemokraterna. Så här skrev Borås Tidning på ledarsidan.

”Utifrån denna nya position kunde sedan Sverigedemokraten uppmana allianspartierna att ”lära sig ta regeringsansvar. Ni måste lära er att söka stöd för er politik, så att ni lär er att ha någon som helst kontinuitet i er politik. Ville ni haft en bred överenskommelse i riksdagen hade ni så klart hört av er till oss. Inte undra på att många i kammaren valde att ta kaffepaus när Almqvist talade. Och de som dröjt sig kvar i kammaren satt bokstavligen med nedslagna blickar och håglöst hängande axlar. Allt medan Almqvist kunde sammanfatta utskottsinitiativets betydelse som ”Inga omfattande förändringar, men viktiga förändringar för vissa grupper”. Viktigast dock för Sverigedemokraterna. Almqvists position i debatten och sättet han valde att recensera båda sidors agerande, gjorde det tydligt att hans eget parti kan kalla sig för vinnare.”

Borås Tidning

Jag kunde bara konstatera att Erik Almqvist gjorde ett enormt bra arbete i socialförsäkringsutskottet och att han var en av partiets bästa talare. Efter den härliga avslutning var det väldigt skönt att lämna riksdagen under några månader för semester och jobb på ÅF.

165

Det första riksdagsåret 2010/2011 avslutades sedan också med en heldag tillsammans med landshövdingen Elisabeth Nilsson och alla riksdagsledamöter och två EU-parlamentariker från Östergötland. Dagen ägnades åt flera besök hos företag, bland annat Väderstadsverket, Bjälbo trädgård, arkeologiska utgrävningar i Skänninge och orkidéer i ett naturskyddsområde. Dagen avslutades sedan med mingel i slottsträdgården i Linköping och sedan middag med sill och potatis och nubbe. En mycket trevlig avslutning på första riksdagsåret. Det skulle visa sig att detta var en tradition som kom att återkomma alla åren på Östgötabänken i riksdagen.

Det enda som nu återstod var några slappa dagar under Almedalsveckan i Visby. Jag åkte inte ut till Visby förrän i mitten av veckan på grund av att SD och Jimmie Åkesson tilldelats söndagen för att hålla sitt första Almedalstal. Den sista dagen under Almedalsveckan. Men samtidigt skulle det innebära att valåret 2014, så skulle Jimmie Åkesson tala på tisdagen, perfekt ett valår.

    Den 10 juli 2011 blev historisk. Scenen i Almedalen intogs först av SDU:s ordförande Gustav Kasselstrand som höll ett inspirerande tal om framtiden. Innan ännu en milstolpe i Sverigedemokraternas fantastiska resa hade uppnåtts när Jimmie Åkesson äntrade scenen i Almedalen, till stort jubel från alla Sverigevänner.

166