När jag nu publicerar bit för bit av min bok på bloggen så väcker det också känslor. Vissa episoder har jag helt enkelt glömt bort eller kanske förträngt. Men när jag läser och flyttar över texten och foton som blogginlägg så kommer känslan tillbaka över hur jag behandlades av partiet under valrörelsen 2018.
Nu närmar jag mig slutet av min bok och det blir 5 delar ytterligare med kvällens inlägg inräknat. Nu kommer all skit jag drabbades av innan min uteslutning från SD och processen eller den obefintliga processen inom SD angående uteslutningen.
Det river upp de läkta såren igen! Hoppas att ansvariga inom SD skäms för sitt agerande!
Men samtidigt är jag glad för att den dörren fortfarande är stängd och att jag nu är medlem i Medborgerlig Samling och att väljarna nu kan rösta och kryssa mig till Kalmar kommunfullmäktige och regionfullmäktige i det kommande valet.
Ikväll kommer del 29 av min bok.
thoralfsblogg.com 
SD har blivit allt mer likt Moderaterna. Tidigare upplevde jag att de stod mer på de svagas sida, exempelvis genom att motsätta sig försämringar av a-kassan och andra sociala trygghetssystem. I dag tycker jag att partiet har anpassat sig alltför mycket efter Moderaternas politik och tappat mycket av det som gjorde dem unika. Därför är jag glad att jag slutade rösta på SD redan 2018. Som det ser ut i dag skulle jag i stället kunna tänka mig att rösta på Alternativ för Sverige eller Medborgerlig Samling. För mig har SD förlorat sin identitet, och jag anser att Mattias Bäckström Johanssons/Mattias Karlssons inflytande har bidragit till den utvecklingen.
GillaGilla