Styrelsemöte för distriktet den 6 augusti
 

När vi väl kom in i augusti och semestrarna började ta slut så startade valrörelsen på allvar. Valaffischer skulle upp och den bokade valstugan skulle komma på plats vid Baronens parkering, där alla partier hade placerats. Alla partier erbjöds hyra en valstuga från Kalmar kommun för 10 000 kronor  under valrörelsen, då ingick även transporter. Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet avstod då de sannolikt inte klarade av att bemanna den, enligt de krav som kommunen ställde. Valstugorna skulle vara öppna under normala affärstider.

    Vi behövde också ta en del nya beslut i distriktsstyrelsen angående valrörelsen, annonsering och besök av Jimmie Åkesson. Ordförande Mattias B Johansson kallade till ett möte den 6 augusti i Västervik. Det skulle bli mitt sista DS-möte men det visste ingen då, utom möjligen Mattias B Johansson.

     Förutom de sedvanliga ärendena om valet och dess kostnader hade ordföranden kort före mötet lagt till ett helt nytt ärende, ”riktlinjer för personval”. I partiets stadgar och den handbok som jag nämnde tidigare så finns väldigt lite reglerat om personvalskampanjer. Men i den valhandbok för 2018, som alla kommunföreningsordföranden fått i samband med informationsdagarna på Skokloster fanns i varje fall följande skrivning.

”Om en enskild kandidat önskar bedriva en personvalskampanj, exempelvis ”Kryssa Nisse Hult #18” så finns inga som helst hinder för det, det snarare uppmuntras. I normalfallet finansieras en sådan kampanj av kandidaten själv.”

Nu ville ordförande Mattias B Johansson klargöra vad som gällde för personvalskampanj i allra sista stund inför valet den 9 september genom att  distriktsstyrelsen skulle besluta om nya lokala regler. Jag citerar nedan från den nytillkomna beslutspunkten i kallelsen till distriktsstyrelsemötet den 6 augusti 2018, endast fem veckor före valet.

”Generellt kring personvalskampanjer

Distriktet har en positiv ingång till personvalskampanjande då det innebär att kandidaterna intar en mer aktiv roll under valrörelsen och därmed bidrar till att maximera vårt valresultat. Målsättningen kan däremot aldrig bli att enbart arbeta för att erhålla egna kryss. Varje sverigedemokratisk kandidat har ett ansvar för att bidra till partiets samlade resultat.

402

Tryckprodukter för personvalskampanjer

Partiet saknar en mall för just personvalskampanjer, men riktlinjer följer det som gäller i övrigt. Eventuellt personvalsmaterial som använder partiets grafiska profil, dvs vår partilogga, ska vara godkänt av partiets kommunikationsavdelning. Personvalskampanjer ska till politiskt innehåll överensstämma med partiets politik.

Ömsesidig respekt kampanjande partivänner emellan

Kandidater får inte bedriva egen kampanj som inkräktar på eller konkurrerar med partiets eller föreningens kampanjaktivitet avseende tid eller plats. Rent konkret innebär det att står man vid partiets tält eller valstuga är man där i egenskap av valarbetare och inte för sin personvalskampanj.

Valsedlar

Det har även varit uppe frågor kring valsedlar och vad som gäller. Valsedlar kommer att skickas ut till samtliga hushåll och de som partiet förfogar över i övrigt är avsedda för att läggas ut i förtidsröstningslokaler och vallokaler. Eventuella valsedlar som kommunföreningen beslutar att dela ut skall göras enskilt eller ihop med partiets valmaterial, vilket inte ska sammanblandas med personvalsmaterial.”

Ovanstående beslutsformuleringar är minst sagt häpnadsväckande! Det kan knappast kallas för att uppmuntra till personvalskampanj. Man behöver inte vara någon Einstein för att räkna ut vad syftet var med att inrätta dessa mycket ”lokala” regler för personvalskampanjer 5 veckor före valet. Dessa nya regler var enbart riktade mot min personvalskampanj. Det fanns ingen annan som bedrev en riktig personvalskampanj i distriktet.

    Allt som Mattias B Johansson och SD Kommunikation företog sig hade uppenbarligen ett och samma syfte, att motarbeta min personvalskampanj. Jag skulle med alla medel hindras från att kryssa mig in i riksdagen. Det var bara jag som protesterade mot beslutet i distriktsstyrelsen angående regler för personvalskampanj, ingen annan vågade yttra sig och därmed gå emot ordförande Mattias B Johansson. Jag insåg att jag inte skulle få något stöd av övriga ledamöter i distriktsstyrelsen. Därmed klubbades reglerna av distriktsstyrelsen och de gäller givetvis fortfarande, tills något annat beslut fattats.

    Jag är dessutom övertygad om att Mattias B Johansson stämt av dessa  lokala regler med ledande personer i partitoppen som Mattias Karlsson, Martin Kinnunen, Richard Jomshof och kanske även Jimmie Åkesson. Givetvis så hade även Mattias B Johansson stämt av beslutstexten med vice ordförande Martin Kirchberg och sekreteraren Bo Karlsson innan styrelsemötet. MBJ hade självklart också försäkrat sig om deras stöd innan distriktstyrelsemötet. Beslutet innebar i praktiken att när jag stod i partiets valstuga fick jag inte medföra något material från min personvalskampanj, inte heller dela ut sådant material eller ens prata om min personvalskampanj.

403

Inga egna personvalsaffischer vid valstugan. Inte heller vid partiets övriga officiella arrangemang kunde jag bedriva en personvalskampanj, även om materialet varit godkänt av partiets kommunikationsavdelning. Jag fick med andra ord inte dela mitt personvalskampanjmaterial vid partiets torgmöten eller när Jimmie Åkesson talade i Cellgraven den 1 september med minst 1 000 lokala sympatisörer på plats i Kalmar.

    Men det absolut värsta var att jag inte fick dela ut riksdagsvalsedlar tillsammans med min personvalsfolder i brevlådor. En katastrof för min personvalskampanj. De sista veckorna inför valet var min målsättning att dela ut ca 15 000 – 20 000 personvalsfoldrar i Kalmar kommun, tillsammans med två riksdagsvalsedlar i varje folder. Mattias B Johansson satte effektivt stopp för detta. Jag visste att om jag gick emot och ändå gjorde detta skulle det bedömas som ett ”allvarligt brott” av distriktsordförande Mattias B Johansson, som sannolikt skulle leda till att jag ströks från riksdagsvalsedeln och senare ett personärende i medlemsutskottet och uteslutning från partiet, så illa var min egen magkänsla vid denna tidpunkt. Denna punkt i beslutet var minst sagt ett sätt att motarbeta min personvalskampanj! Det var en dödsstöt!

    Så det fick bli enbart den egna foldern att dela ut och jag körde extra hårt just de dagar som partiets egna riksutskick med valsedlar delades ut av Posten. Jag fick ut drygt 3 000 st personvalsfoldrar samma dag som valsedlarna kom i brevlådan. Men jag kände mig riktigt illa behandlad av partiet och framförallt av distriktsstyrelseordförande Mattias B Johansson. Efter valet fick jag sedan åka med drygt tre fulla kartonger med riksdagsvalsedlar till pappersinsamlingen, det vill säga ca 48 000 riksdagsvalsedlar. Helt sjukt! De hade gjort betydligt större nytta om de delats ut till hushållens brevlådor och säkert ökat vårt valresultat i Kalmar och därmed också i länet men det hade gått emot de nya lokala reglerna för personvalskampanj.

     Snacka om att vara motarbetad av sitt eget parti och av sin egen distriktsordförande Mattias B Johansson. Texten från den inledande beslutstexten är rena hyckleriet då den inleds med följande mening.

    ”Distriktet har en positiv ingång till personvalskampanjande då det innebär att kandidaterna intar en mer aktiv roll under valrörelsen och därmed bidrar till att maximera vårt valresultat.”

     Hade jag fått driva min personvalskampanj utan dessa hämmande regler är jag övertygad om att valresultatet i Kalmar hade blivit maximerat men så blev det tyvärr inte. Hur skall man kunna inta en mer aktiv roll under valrörelsen när man inte tillåts driva en personvalskampanj vid partiets arrangemang, när man inte får dela ut partiets valsedlar tillsammans med en personvalsfolder?

404

Det kan säkert Mattias B Johansson förklara. Jag förstår det dock inte. Jag tappade säkert hundratals, kanske tusen personröster på att jag inte kunde dela riksdagsvalsedlar tillsammans med min personvalsfolder, eller kanske ännu fler.

Jag passade också på att fråga flera lokalpolitiker i andra partier i Kalmar vilka regler de hade för personvalskampanjer men de hade inget som liknade det som Mattias B Johansson införde för Sverigedemokraterna i Kalmar län. Jag tror knappast att det  existerade i något annat distrikt inom SD i hela Sverige. Kristdemokraterna hade det definitivt inte. Christopher Dywik körde sin personvalskampanj i Kristdemokraternas valtält med sin egen valaffisch under hela val-rörelsen.

Det blev en utopi för mig och var fruktansvärt frustrerande men samtidigt visste jag nu vilken min största motståndare var. Mitt eget parti och distriktsordförande Mattias B Johansson.

Jag gav dock inte upp utan kämpade på med att dela ut mitt eget material så fort jag hade en ledig stund. Alla i kommunföreningen var nu ganska medvetna om hur Mattias B Johansson motarbetade min personvalskampanj och jag ville inte blanda in andra medlemmar genom att be dem hjälpa mig i min personvalskampanj. Även om jag tror att flera gärna hade ställt upp, oavsett vilka konsekvenser det fått. Det lugnaste var dock att hålla dem utanför min egen personvalskampanj.

405

Personvalsaffisch och personvalsannonser
 

I min planering ingick att jag skulle ta fram en personvalsfolder, personvalsaffisch och en personvalsannons för tidningar och webbsidor. Att jag skulle få en personvalsfolder godkänd av kommunikationsavdelningen såg jag som minst sagt omöjligt, med tanke på mina tidigare erfarenheter och den grafiska profil som krävdes av SD. Jag beslutade därför ganska tidigt att min personvalsfolder inte skulle innehålla SD-loggan eller blåsippan. Därmed skulle jag inte behöva få den godkänd av Findel Madison och hans medarbetare eller motarbetare på SD kommunikation. Med facit i hand så var det ett bra och klokt beslut.
 

Min folder blev 8-sidig och innehöll mycket information och statistik om situationen i Kalmar län. Jag delade ut närmare 20 000 av den i Kalmar men även på Öland och närliggande kommuner till Kalmar kommun.

406

    När det däremot gällde en valaffisch och en annons som jag skulle kunna köpa plats i tidningarna de sista veckorna av valrörelsen, så ville jag verkligen ha med SD-loggan. Därför var jag tidigt ute och kollade upp möjligheterna att få hjälp av SD Kommunikation med att ta fram detta. Redan den 12 juni kontaktade jag SD Kommunikation och frågade om de hade mallar för att ta fram både en affisch och annonser till tidningar för en personvalskampanj. Jag ansåg nämligen att det var något som SD Kommunikation hade kunnat ta fram ett år före valet. En mall, där man sedan bara byter ut fotot på kandidaten, samt namn, nummer på valsedeln för aktuell kandidat och eventuellt ett vallöfte. Jag skickade nedanstående mejl till SD Kommunikation.
 

Jag fick svar snabbt från Mattias Wester att man inte hade några mallar men han skulle återkomma när han kollat upp det lite mer. Efter någon vecka fick jag påminna honom om att jag väntade på ett svar. Det tog 16 dagar att få ett svar från SD Kommunikation men man hade inte resurser att ta tag i detta enligt nedanstående mejl.
 

407

Notera att detta bara var två dagar efter “bråket” angående godkännandet av vårt valmanifest för SD Kalmar.

Svaret innebar att jag inte skulle få någon hjälp förrän tidigast under månadsskiftet juli/augusti, i bästa fall. Då skulle det bara vara ca 6 veckor kvar till valet och det skulle vara tillåtet att sätta upp valaffischer från den 5 augusti, enligt den uppgörelse som fanns mellan partierna i Kalmar kommun. Det vill säga om man hade några valaffischer. Samtidigt hade jag kollat upp leveranstiden från tryckeriet, vilket låg på 10 dagar om man inte ville betala extra men det tillät inte min budget. Men om SD Kommunikation tog tag i detta i början av augusti så skulle det ändå kunna fungera ganska bra. Jag bestämde mig ändå för att göra ett eget förslag att skicka till SD Kommunikation för godkännande och för att skynda på så att jag kunde beställa valaffischer och att jag skulle kunna börja boka annonsplats i några tidningar men jag hade dock inte några större förhoppningar om att få något eget godkänt. Det fanns ju även vissa datum att ta hänsyn till för sista dag för bokning av annonsplats i tidningarna. Jag fick inte ens något svar från SD Kommunikation på mitt egna förslag till annons och valaffisch.

    Jag blev minst sagt irriterad eller rent ut sagt förbannad när det började dyka upp inlägg på Facebook där andra Sverigedemokrater hade egna valannonser och valaffischer med SD-logga. Som t.ex. Erik Hellsborn. Kan tyvärr inte publicera några exempel på grund av upphovsrätten. Erik Hellsborns valaffisch/valannons såg jag redan i juli. Hur länge den funnits på hans Facebooksida vet jag dock inte. På Facebook dök det sedan upp flera personvalsannonser under de kommande veckorna.

    Jag påminde SD Kommunikation flera gånger under augusti. När datum för senaste bokning av annons till flera grattistidningar närmade sig utan att jag fick något utkast från SD Kommunikation började jag misströsta. Jag förstod att jag motarbetades med avsikt från SD Kommunikation. Vem som låg bakom kunde jag ju bara spekulera om. Jag beslutade då att designa en egen annons men för att inte bryta med kommunikationsplanen fick jag designa annonsen utan SD-logga. Inte roligt men det var det enda valet som fanns att tillgå om jag inte skulle avstå helt och hållet. Det tog mig bara 10-20 minuter att göra ett utkast på en annons som skulle fungera att skicka till tidningarna. Jag köpte plats för min annons i några av gratistidningarna i länet.

     När vi skrev den 20 augusti i almanackan utan att jag fått något utkast på en personvalsaffisch eller annons insåg jag att det var kört när det gällde att få fram en affisch. Med ca 10 dagars leveranstid så var det i stort sett meningslöst. Affischerna skulle ju sedan även klistras och sättas upp vilket skulle ta minst två dagar.

408

Den 23 augusti kom ett mejl från SD Kommunikation med ett förslag på affisch/annons. Men nu som först klagar de på upplösningen på en av bilderna som de fått nästan två månader tidigare.
 

Jag protesterade i ett mejl till SD kommunikation och klagade på att de gjort texten med mitt namn alldeles för liten och att namnet inte skulle synas på lite avstånd från affischen eller i en annons i tidningen. Om man jämför med personvalsaffischen för Erik Hellsborn, så var mitt namn mikroskopiskt. Jag fick aldrig något svar från SD Kommunikation! Jag gav upp och insåg att det fanns personer som motarbetade min personvalskampanj inom mitt eget parti.

409

De visste att om de gjorde namnet med så liten storlek, så skulle jag inte kunna använda materialet. Det kändes väldigt bedrövligt. Det var faktiskt inte bara mig personligen som partiet motarbetade, i praktiken blev det även SD Kalmar. Vem som låg bakom denna konspiration mot min personvalskampanj tvivlade jag inte en sekund på vid det här laget. Det var Mattias B Johansson och det var säkert sanktionerat av flera personer i partiledningen, även Jimmie Åkesson.

    Droppen som höll på att få bägaren att rinna över fullständigt för mig kom efter att jag i en kommentar på Facebook önskat kristdemokraten Christopher Dywik lycka till i valrörelsen och hans personvalskampanj i samband med Stadsfesten i Kalmar. Någon dag senare kontaktades jag av ”Stasi-Mattias” som kritiserade mig kraftigt för att jag önskat Dywik lycka till i valet och med hans personvalskampanj. Jag blev helt förbluffad av MBJ:s agerande och hans kritik. Christopher Dywik var en av få politiker i Kalmar kommunfullmäktige som samtalade med oss inom SD och som även kunde stödja förslag från SD, vid något tillfälle.

Även om det inte hände så ofta men det var ändå det parti som låg oss närmast och som vi skulle kunna samarbeta med i framtiden i vissa frågor. Eftersom jag ägnat mig åt mycket idrott och där var det faktiskt kutym att önska motståndarna lycka till och tacka för en god match men det var det inte i politiken enligt MBJ. Hans agerande var helt förkastligt men han tog varje chans att kritisera mig. Nu hade jag definitivt fått nog av MBJ och hans övervakning och pekpinnar. Jag ville ha så lite som möjligt med ”Stasi-Mattias” att göra. Men det skulle tyvärr komma mer.

410

Den vita randen
 

En annan liten skitsak fick dock flera av mina partivänner i Kalmar att reagera och undra om Mattias B Johansson var riktigt frisk, de skakade bara på huvudet åt hans tillrättavisning. Jag hade nämligen tagit fram en 3 meter bred vepa med flera av annonserna från Kalmarposten enligt nedan.

När jag var i Almedalen fick jag se att SD Kommunikation hade gjort en stor vägg med annonser/memes och där fick jag en idé om att skapa en vepa till valstugan med utvalda annonser från Kalmarposten.
 

Vepan var 3 meter bred och 1 meter hög och passade perfekt till vår valstuga. Jag hade själv fotograferat alla foton och satt budskapet för varje bild/annons i Kalmarposten. Vid ett tillfälle under valrörelsen kom Mattias B Johansson på besök till Kalmar. Han synade vepan noggrant och lyckades upptäcka att mellan två av bilderna var det en ytterst liten vit rand, som bara var någon pixel bred (ca 0,5mm bred). Den syntes dock bara om man gick väldigt nära vepan. Ingen av alla Sverigedemokrater som gillade vepan hade uppmärksammat den mer eller mindre osynliga vita randen. Men Mattias B Johansson gjorde det och kritiserade mig öppet för ”slarvet”, inför flera partikamrater och sympatisörer, mitt framför valstugan innan han lämnade oss i Kalmar.

    Deras reaktioner efteråt var en mindre chock och de undrade vad som tagit åt Mattias B Johansson. Jag kunde bara konstatera att det var ett “normalt” utbrott av Mattias B Johanssons kontrollbehov och att han ogillar saker som någon annan tagit fram och som uppskattas av partiets sympatisörer. Men jag var vid det här laget väldigt luttrad över hans ständiga anmärkningar och kritik. Begreppet ”Stasi-Mattias” växte sig bara starkare och starkare inne i mitt eget huvud.

411

Valrörelsens höjdpunkter
 

Valrörelsen tog riktig fart när Sverigedemokraterna släppte en film om Socialdemokraterna med titeln Ett folk, ett parti. Det var en historisk sammanfattning av hundra år av socialdemokratisk politik, med samarbete med nazisterna i Tyskland, inrättandet av rasbiologiska institutet, interneringsläger i Sverige och mängder av sanningar som Socialdemokraterna själv begravt sedan många år tillbaka. Socialdemokraterna gjorde allt de kunde för att få bort filmen från sociala medier och lyckades under några dagar men sedan var den tillbaka. Under stora protester. Så sent som under 2020 så rensade Facebook bort alla inlägg som länkade till filmen. Filmen blev kanske startskottet på den smutskastningskampanj med halvsanningar och rena lögner om SD som dominerade delar av valrörelsen och med Socialdemokraterna som avsändare.

     Vårt valmanifest delades ut av Posten den 18 augusti. Vi ville vara först ut med vårt valmaterial och det blev lite av en boost. Det märktes vid valstugan att många hade läst valmanifestet och kom med frågor eller bara tyckte att det var jättebra.

    Barometern bjöd in mig att debattera mot det socialdemokratiska kommunalrådet Johan Persson. Något som jag givetvis tackade ja till. Tyvärr så livesändes inte debatten, utan Barometern klippte ned den innan den sändes på deras webbsida. Det gick riktigt bra och som vanligt så högg Johan Persson på min blogg men jag parerade med att Johan Persson ägnar sig enbart åt envägskommunikation på sin blogg då han inte tillåter några kommentarer och på sin Facebooksida blockerar han alla som har en annan uppfattning. Det blev en ganska bra debatt och jag kan inte klaga på hur Barometern sedan klippte i debatten men det bästa hade ju givetvis varit om den sänts live.

    Johan Persson skrev också ett riktigt fult blogginlägg efter att några av Socialdemokraternas valaffischer vandaliserats. I sitt blogginlägg anklagade han indirekt Sverigedemokraterna för vandaliseringen. Grunden för det var att SD:s valaffischer inte vandaliserats. Jag skrev ett argt blogginlägg med många bilder på hur våra valaffischer slagits sönder och vandaliserats på olika sätt eller slängts i Malmfjärden. Jag undrade om jag skulle beskylla Socialdemokraterna för detta eftersom deras valaffischer var orörda. Blogginlägget från Johan Persson var ett riktigt lågvattenmärke.

412

Ett roligt inslag var när jag fick tips om att Bert Karlsson, som stöttat kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor under valrörelsen, hade uppmärksammat min folder 50-kronan. Likaväl som 50-kronan letat sig till SD:s kommunikationsavdelning hade den letat sig till Bert Karlsson där han visade upp foldern i ett av sina videoklipp som sågs av väldigt många. Det kanske retade väldigt många när jag publicerade videoklippet på min blogg, i synnerhet SD Kommunikation och Findel Madison, om han nu såg det. Men då borde han i varje fall begripit att det var en bra folder som väckte uppmärksamhet, till skillnad mot SD:s folder.

Jag engagerade mig dock inte särskilt mycket i rikspolitiken, utan jag fokuserade i väldigt stor utsträckning på min personvalskampanj i framförallt Kalmar och lokalpolitiken. Jag hade i stort sett varje dag ett pass på några timmar i vår valstuga. Många dagar var jag också med och öppnade valstugan på morgon, ibland hade jag då redan varit ute och delat ut information i brevlådorna under några timmar. Något jag fortsatte med på kvällarna efter att allt annat hade gjorts under valrörelsen med annonser, valmaterial, valaffischer, valsedlar, foldrar och allt annat som skulle finnas i valstugan. Just dom här dagarna så lär man sig väldigt väl vilka medlemmar som är engagerade och som är något att satsa på. Vilka som ställer upp och tar sina 2 timmarspass i valstugan och vilka som inte ställer upp. En som verkligen klev fram var Lillemor Marcus Jonsson som visade stor talang med att prata med väljare och tyckte dessutom att det var väldigt roligt. Sedan fanns det andra som överraskade negativt, t.ex. Linda Kotanen som inte klarade av att göra något, om hon inte hade sällskap av Mika Kotanen. Jag förstod snart att här fanns ett och annat problem av något slag. Hon kunde inte ens ta sig in till stan själv från Rockneby då det var för långt till busshållplatsen, utan någon fick köra ut till Rockneby och hämta henne på vardagarna.

    Att ha en valstuga öppen varje dag under ca 8 timmar per dag under 5 veckor kräver att man har ganska många medlemmar som ställer upp och gör sin del. Flera hade ju sina jobb att sköta och kunde inte vara med under framförallt vardagarna men de ställde oftast upp under helgen och tog sina pass. Allt var frivilligt och ibland var det kärvt, så jag och några fler fick ta dubbla pass men det fungerade. Vi hade många besökare vid vår valstuga men tyvärr också några incidenter med ungdomar som ville bråka och rev ner våra foldrar och valaffischer. Vid något tillfälle stängde vi valstugan i förtid någon fredag då det blev för mycket tjafs med invandrarungdomar och då ingen annan vågade sig fram. Så det var lika bra att slå igen valstugan. De 10 000 kronor som valstugan kostade oss var ändå väl investerade pengar för SD Kalmar.

413