Trump bidrog till ökad polarisering
 

”Det är en sak jag inte förstår. Varför anser så många svenskar att en framgångsrik miljardär som Donald Trump inte anses klara av att leda ett land, när en svetsare anses göra det?”

Den 8 november 2016 var det presidentval i USA. Valet stod mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Under hela valrörelsen hade pk-etablissemanget varit övertygade om att Hillary Clinton skulle vinna men ju närmare valdagen kom desto osäkrare började en del experter bli. Jag följde valnatten framför datorn och det blev väldigt spännande, det blev så spännande att jag inte kunde gå och lägga mig. Det var också väldigt roande att följa SVT:s valvaka där mungiporna och humöret på programledarna åkte längre och längre ned efter varje delstat som Donald Trump vann. Det blev rena begravningsstämningen till att sluta av med.

Jag har aldrig någonsin sett så besvikna och ledsna kommentatorer och experter i svensk TV. Personer som skall vara neutrala i sin yrkesroll men som så fullständigt tappade egenkontrollen. Jag njöt av varje sekund, när jag såg paniken lysa i deras ögon och i hela deras kroppsspråk, de tappade nästan talförmågan. Donald Trumps seger i presidentvalet var nog den värsta spark i röven som globalisterna och pk-etablissemanget någonsin fått. Jag var vaken hela natten och gick till sängs med ett stort leende på läpparna framåt 08:30 när jag även sett domedagsstämningen i de svenska morgonnyheterna.

    Efter Donald Trumps seger i presidentvalet så svallade känslorna inom vänsteretablissemanget, inte minst på grund av att många med högersympatier uttryckte sin glädje på sociala medier. Något som även jag gjorde på bloggen.

Hatet mot mig och andra personer som var engagerade i Sverigedemokraterna ökade markant under 2016 och efter presidentvalet i USA. Den normalisering som ändå gjort små framsteg var som bortblåst ännu en gång, nu ökade istället polariseringen i samhället och det var inte vi sverigedemokrater som hade ansvaret för den ökande polariseringen, det var utan tvekan det politiska etablissemanget enligt min uppfattning. Men det fanns även många andra som bidrog till denna utveckling. Jag utsattes personligen för många påhopp under denna tid och i december skrev jag en hel serie blogginlägg med rubriken ”Det goda hatet” där jag beskrev ett antal exempel på det goda hatet som jag utsatts för.

347

I det första inlägget beskrev jag hatsajten IRM, Inte Rasist Men och framförallt hur sajtens Facebooksida var överfull med hatiska kommentarer. Jag tog även upp Barometerns nyhetschef Jesper Ericssons syn på hatet men också den typ av hat som t.ex. att Sverigedemokraterna inte fick hyra Folkets hus i Torsås, trots att Folketshusföreningen hade kommunalt stöd. Det är också en form av polarisering och hat.

I mitt andra blogginlägg tog jag upp hur en enskild medarbetare på företaget National Pen agerat. Jag hade för Sverigedemokraternas räkning köpt pennor några gånger från företaget och sedan dess skickade företaget med jämna mellanrum ut varuprov med samma graverad text som jag beställt tidigare. Under hösten fick jag dock ett varuprov på en penna som fick mig att explodera och bara några dagar senare kom även en fickkniv som varuprov med samma text.

Jag försökte få kontakt med företaget och fick prata med en person i Malmö som inte var särskilt trevlig. Han menade att jag hade beställt produkter med den texten. Något som skulle vara rena politiska självmordet men det förstod inte personen som jag talade med. Jag krävde att få tala med hans chef eller någon ansvarig på företaget men han vägrade ge mig ett telefonnummer. Efter att jag under en veckas tid försökt få någon kontakt med ansvarig person på företaget gav jag upp och hängde istället ut företaget National Pen i ett blogginlägg som fick väldigt stor spridning.

Det dröjde inte så många dagar innan företaget kontaktade mig. Dels blev jag uppringd av någon chef på Irland vid namn Rebecca som lovade att den ansvarige i Sverige skulle kontakta mig. Nu var det helt andra tongångar. Deras förklaring var att en anställd i Malmö hade varit inne och ändrat texten på mina tidigare beställningar och därmed fick jag alla nya varuprover med den ”fula” texten. Enligt dem skulle personen avskedas från företaget. Som kompensation för det inträffade fick SD Kalmar både pennor och 250st fickknivar, med rätt text och utan kostnad, som sedan delades ut till medlemmar.

I mitt tredje blogginlägg om det goda hatet tog jag bland annat upp att IRM fått det så kallade ELSA-priset. Svenska kommittén för antisemitism, motivering till varför man delar ut ELSA-priset till IRM är minst sagt bisarr enligt min mening.

348

”För dess outtröttliga granskning och belysning av rasistiska, antisemitiska och antidemokratiska uppfattningar i och kring Sverigedemokraterna”

IRM får ELSA-priset för det goda hatet man sprider på sociala medier. Den som hade besökt deras Facebooksida visste vad som förekom i kommentarsfälten.

Det fjärde blogginlägget om det goda hatet berörde en mer lokal händelse. Det handlade om en Pelle Frylestam som beskrev sig själv som gallerist och snickare boendes i Borgholm. Jag hade ingen aning om vem personen var men en av mina läsare på bloggen gjorde mig uppmärksam på att han hade skrivit en mängd hatiska inlägg på Facebook riktade mot mig och Sverigedemokraterna.

Han hade dessutom ritat dit hakkors på Sverigedemokraternas flygblad och publicerat det på Facebook men även ritat dit hitlermustasch på foton med Jimmie Åkesson. Han photoshopade en bild på Jimmie Åkesson, där halva ansiktet var Jimmie och andra halvan var Adolf Hitler med texten ”vem röstar du egentligen på?” Mig kallade han för nazistsvin på Facebook ett flertal gånger. Det fanns dessutom rena dödshot i kommentarerna skriva på hans FB-sida. Hans bror skrev följande ”Thoralf, alltså…påla apskaftet på Långe Erik och se honom blinka.”

    Hatet verkligen flödade på hans FB-sida och jag blev chockerad. Inte minst av att så många kända personer inom vänstern och den lokala kultureliten inte reagerat det minsta på hatet. Jag kom att tänka på Barometerns nyhetschef Jesper Ericsson som skrev följande i en nyligen publicerad krönika.

    ”Och nu är det dags för självinsikt. Det farliga är ju inte de hatande, högljudda människorna, utan de goda som är tysta.”

Jesper Ericsson var en av Pelle Frylestams vänner på Facebook. Men det fanns betydligt fler och ingen av dem hade uppenbarligen reagerat på ”det goda hatet” som personen producerat under lång tid. Flera av dem hade till och med gillat inläggen. Jag räknade upp en del av ”de goda som var tysta” av Pelle Frylestams FB-vänner (kolla hans Facebook idag så ser ni att han är Vänsterpartist).

Sören Björklund, styrelseledamot Gota Media AB
Lotta Zaar, journalist Barometern
Jesper Ericsson, journalist och nyhetschef Barometern
Rasmus Jeppsson, journalist Barometern

349

Ulf Wickbom, fd politisk chefredaktör Barometern
Karin Asmundsson, journalist Östra Småland
Alexander Jensen, journalist Ölandsbladet
Peter Boström, journalist Ölandsbladet
Kenth Jönsson, journalist Ölandsbladet
Michael Ståhl, journalist Ölandsbladet
Annie Björck, journalist
Lennart Palm, reporter SR Kalmar
Erika Norberg, SR Kalmar
Bosse Nilsson, SR Kalmar
Bengt Grafström, SR Kalmar
Sven Ekberg, reporter SR/SVT
Kaisa Andersson, journalist SVT Nyheter Småland
Therese Hahne, SVT Nyheter
Johanna Hinteregger, SVT Nyheter
Malin Wollin, krönikör Aftonbladet
Lena Hallengren (S), riksdagsledamot och ordförande utbildningsutskottet i riksdagen, numera socialminister
Jonas Hellberg (S) politisk sekreterare, gift med Lena Hallengren
Ilko Corkovic (S), kommunalråd Borgholm
Marcel van Luijn (M), oppositionsråd Borgholm
Eddie Forsman, moderat Borgholm
Karin Fransson, ägare Hotell Borgholm och matexpert i Sveriges Radio
Bertil Vallien, konstnär
Allan Willny, präst
Reine Medelius, präst

    Visst är det en fin lista på personer som genom sin tysthet legaliserade det goda hatet. Det är skrämmande att så många journalister finns bland vännerna och deras tysthet är bedrövlig. Jag polisanmälde Pelle Frylestam både för förtal och hets mot folkgrupp. Han blev väldigt skakis och bad om ursäkt och bönade och bad mig att dra tillbaka min polisanmälan. Långt senare kom Barometern med en artikel som jag kommenterade på min blogg.

    ”Enligt en artikel i Barometern hade Pelle Frylestam erkänt handlingen i polisförhör och bekräftat att han har ritat dit hakkors och målat Hitlermustasch på Jimmie Åkesson på en folder från SD och sedan lagt ut den på Facebook, med väldigt stor spridning. Ändå lägger åklagaren ner förundersökningen med motiveringen det inte går att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott. Är det fler än jag som tappar förtroende för det svenska rättsväsendet? Hur många tror att beslutet att lägga ner förundersökningen är politisk?”

https://nxt.barometern.se/oland/hakkors-pa-sd-broschyr-utreds-inte-vidare

350

Artikeln publicerades den 8 juni 2018, mer eller mindre i valrörelsen. För mig stod det helt klart att det handlade om ett politiskt beslut av åklagaren Johan Henningsson, det var inte första gången han tog ett liknande beslut. Anmälan om förtal drev inte åklagaren heller utan det var ett civilrättsligt mål som jag fick driva själv men jag avstod från det. Pelle Frylestam hade fått sig en rejäl läxa och är borta från Facebook och sociala medier. Efter att ha läst på om upphovsrätten så skulle Pelle Frylestams agerande kunna vara ett upphovsrättsligt brott i flera avseenden som SD kunnat driva.

Kalmars stadsvapen blev min logga
 
 

Under början av 2017 utbröt en häftig debatt i Kalmar sedan Johan Persson och kommunikationsansvariga för kommunen hade framfört tankar på att ändra utformningen av Kalmars stadsvapen. Man ville införa en färglös variant som skulle vara enklare att trycka och passa bättre på nätet. Diskussionen blev het och en statsheraldiker gav sig in i debatten och jag skrev flera blogginlägg i ämnet.

 Debatten fick en av mina läsare att reagera. Läsaren är fortfarande anonym för mig men han föreslog att jag skulle så att säga sno kommunens upplägg och göra ett eget ”stadsvapen” till min blogg. Läsaren kom med en rad snygga förslag och tankar bakom ”stadsvapnet” och det foto som skulle fungera som ”header” till min blogg. Men han kom också med ett förslag som utgick ifrån ”Vasakärven” som också var intressant. Av de bilder och förslag jag fick så förstod jag att personen sannolikt hade ett yrke där han jobbade med reklam eller något liknande då allt jag fick var väldigt proffsigt utfört.

351

Jag lät även mina läsare få tycka till om de olika förslagen och det blev till slut alternativet med ett modifierat stadsvapen som jag fastnade för. Tanken bakom förslaget är att tornet skall tolkas som ett ”T” och att porten är utformad som ett ”A”, med andra ord mina initialer ”TA”. Det finns även ett syfte med fotot på Kalmar slott. Fotot sträcker sig ända ned till Stensö som ligger söder om Kalmar. Det var där som Gustav Vasa landsteg 31 maj 1520 och började sin resa mot att bli Sveriges konung från 1523 till 1560.

Resultatet blev detta och det kommer sannolikt få följa med som header under bloggens hela livstid.

352

Kampanj Hultsfred och Vimmerby kommun
 

Under början av 2017 kom Hultsfred kommun i rampljuset i riksmedia. Kommunen beslutade nämligen att stänga socialkontoret för besökare. Det innebar i praktiken att inga nya invandrare i kommunen kunde söka socialbidrag. Hultsfred kommun hade under många år haft ett högt mottagande av asylsökande. Mycket beroende på att Migrationsverket haft ett kontor i Hultsfred och stora boenden i kommunen, vilket fick till följd att många stannade kvar i kommunen efter att de fått uppehållstillstånd. Därmed     utvecklades Hultsfred till lite av en enklav för vissa invandrargrupper som efter den stora vågen med asylsökande under 2014 och 2015 nu började få uppehållstillstånd och därmed sökte sig till släkt och vänner i Hultsfred enligt EBO-lagen.

    Jag såg det som en god möjlighet att värva nya läsare till min blogg och beslutade mig därför att ta fram ett informationsblad enligt samma princip som det som fått stor uppmärksamhet i Kalmar. Eftersom jag hade en mall att utgå ifrån gick det snabbt att ta fram infobladet för Hultsfred kommun som jag sedan beställde 5 000 st av från tryckeriet för utdelning. Det blev några turer för att dela ut dem, inte bara i Hultsfred utan även de mindre orterna i kommunen.

SD Vimmerbys ordförande Anneli Jakobsson uppmärksammade mitt initiativ och gillade mitt infoblad. Hon hörde av sig och undrade om jag inte kunde ta fram motsvarande infoblad för Vimmerby kommun och hon ville då beställa 1 000 st, som de kunde dela ut och ha på aktiviteter och marknader. På framsidan av den 4-sidiga foldern brukade jag sätta ett foto med lokalanknytning. För Vimmerby placerade jag ett foto från torget i Vimmerby där kommunen  placerat en stor staty av Astrid Lindgren sittande vid sin skrivmaskin. Jag passade också på att placera ett citat på framsidan.

”När människor med makt, slutar att lyssna på folk. Då är det dags att byta ut dem!”

353

Citatet har tillskrivits Astrid Lindgren på ett stort antal webbsidor på nätet. Jag skickade över ett utkast på foldern till SD Vimmerby men de var tveksamma till bilden av Astrid Lindgren på framsidan. Det hade bara några månader tidigare rasat en absurd och hätsk debatt i nationell media efter att Jimmie Åkesson intervjuats i Expressen och pratat om Astrid Lindgren som en förebild.

”Har du några andra förebilder?
     – Jag brukar aldrig säga att jag har några förebilder, förutom mina föräldrar då så klart. Jag har inspirerats av Astrid Lindgren. Det hon beskriver i sina böcker är fantastiskt fint och något som jag vill föra vidare på olika sätt. Jag kan inspireras av andra typer av nationalromantiska skildringar från Evert Taube och så där, men att tala om förebilder är att ta med sig hela deras bagage och det vet jag alldeles för lite om, så jag brukar inte prata om förebilder.

Hur ofta läser du Astrid Lindgren för din son?
   – Nu gör jag det varje dag. Jag är väldigt glad för det. Jag tror att det är väldigt bra för barn att läsa just Astrid Lindgren, för det är på en så fantastisk nivå. Dessutom är det en så viktig del av vårt kulturarv. Det beskriver vårt lands utveckling på ett sätt som få andra barnboksförfattare egentligen har lyckats med, så jag tycker det är jättebra.

Till sist då: Du ska nu få chansen att ge en julklapp till en annan partiledare: Vem får vad?
    – Jag skulle kunna ge en bok av Astrid Lindgren till Stefan Löfven.

Varför skulle han må bra av den?
    – Jag tror att han behöver återkomma lite till folkhems Sverige och vad bra det var förr, och inse vilken skada hans företrädare har ställt till. Det kanske kan få honom på bättre tankar.”

https://www.expressen.se/nyheter/mamma-var-borta-valdigt-mycket

Det här fick den svenska kultureliten att rasa och företaget Saltkråkan AB, som har den juridiska rätten till varumärket Astrid Lindgren rasade. Förtagets VD Olle Nyman (barnbarn till Astrid Lindgren) skrev en debattartikel i Expressen. Egentligen helt absurt att kultureliten och företaget Saltkråkan reagerar på intervjun med Jimmie Åkesson i kvällstidningen Expressen. 

354

    Med detta i bagaget tog vi det säkra före det osäkra och tog bort bilden från foldern och ersatte den med en bild på den gamla bron över Stångån vid Åkerborondellen men vi behöll citatet på framsidan. Bilden på statyn med Astrid Lindgren hade annars passat alldeles utmärkt till rubriken på informationsbladet ”En ljus eller mörk framtid i Vimmerby”. Jag gjorde sedan en  beställning på 1 000st infoblad till SD Vimmerby men utan Sverigedemokraternas partilogga eller partibeteckning i foldern. Det dröjde dock inte många dagar efter att SD Vimmerby börjat dela ut foldern i kommunen innan företaget Saltkråkan AB, som handhar varumärket Astrid Lindgren fick information om foldern.

Jag fick ett brev från företagets VD Olle Nyman där han menade att citatet inte kunde tillskrivas Astrid Lindgren. Olle Nyman passade också på att skicka brevet till Expressen för att ge det nationell uppmärksamhet, vilket givetvis Expressen nappade på med stora rubriker.

https://www.expressen.se/nyheter/astrid-lindgrens-foretag-i-brak-med-sd

355

Vilken sandlåda! Nu var det dock inte Sverigedemokraterna som var ansvariga för foldern utan det var jag som privatperson men det brydde sig vare sig Saltkråkan eller Expressen om. Enligt min uppfattning är citatet helt enligt den anda som Astrid Lindgren brukade uttrycka sig. Att ställa sig på folkets sida mot makten och överheten, var ett signum för Astrid Lindgren efter pomperipossadebatten på 70-talet. Vilket även Margareta Strömstedt, en nära vän till Astrid Lindgren säger i en intervju med Dagens Vimmerby angående det aktuella citatet.

    ”Hon uttryckte sig ofta lite lättare och mera klurigt än det där, men innehållsmässigt så strider inte emot vad hon brukar säga.”

Men för att inte fortsätta bråket med Saltkråkan AB och att det skulle få allt för stora dimensioner så trycktes en ny upplaga på 1 500st. foldrar Dock med samma citat men med underskriften ”Okänd” istället för Astrid Lindgren. Så enkelt var det att ordna och med tanke på den uppmärksamhet foldern fått både lokalt och nationellt, för en i mitt tycke en ren ”politiskt korrekt skitsak”, eller en storm i ett vattenglas, så var det ändå en väldigt lyckad informationskampanj. Alla som fick foldern i sin hand förstod vem som var den ”okända” underskriften för citatet.

Enligt min uppfattning handlade det inte så mycket om citatet utan om de fakta över utvecklingen i Vimmerby kommun som jag presenterade i foldern. Det var framförallt dessa uppgifter som var det stora problemet för de politiskt korrekta, inte citatet. När man läser om Astrid Lindgrens Pomperipossasaga, vilken sägs vara orsaken till att Socialdemokraterna förlorade valet 1976, så kan jag inte låta bli att citera ett längre stycke där slutorden faktiskt kan jämställas och liknar citatet som används i foldern. I nedanstående fall är det ett bekräftat citat från Sveriges Radio.

  ”I en tydlig allegori berättas historien om Pomperipossa som i ett rike långt borta skriver böcker för barn, men trots att hon jobbar och sliter får hon bara 5 000 kronor om året kvar att leva på. I förbifarten nämner Lindgren att man kan sänka sin skatt genom att köpa hus med stora skulder. Det var ett nålstick mot Sveriges dåvarande finansminister Gunnar Sträng som just hade gjort det och det året därför – trots att han var höginkomsttagare – kunde betala en låg summa i skatt. I riksdagen läste moderaternas partiledare Gösta Bohman upp sagan i talarstolen. På det svarade Sträng att Lindgrens inlägg i skattedebatten röjde ”djup osakkunskap” om skattesystemet. ”Men det begär vi ju inte att Astrid Lindgren ska klara”. Lindgren svarade i radion dagen efter: ”Men jag begär att Gunnar Sträng ska klara det. Om det är någon som har räknat fel så är det Riksskatteverket, för det är från dem jag fått siffrorna. Sträng kan berätta sagor, men räkna kan han tydligen inte. Vi borde nog byta jobb han och jag.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pomperipossa_i_Monismanien

356

Personligen är jag helt övertygad om att Astrid Lindgren vid något tillfälle uttryckt sig enligt citatet men eftersom det används flitigt av personer och politiker som inte tillhör det politiskt korrekta etablissemanget i debatten så väljer Saltkråkan AB att ta avstånd från citatet.

    Efter de lyckade infobladen som fått stor medial uppmärksamhet i Hultsfred men framförallt i Vimmerby så fortsatte jag av bara farten även med Högsby kommun och under sommaren även Mörbylånga och Borgholms kommuner på Öland. Där många fastboende och sommarölänningar kunde ta del av mina infoblad. Att jag kunde trycka upp alla dessa infoblad, ca 50 000 st var mycket beroende av de personer som skickade små bidrag och gåvor som därmed finansierade tryckningen. Jag körde många mil den våren och sommaren på Öland med min trehjuling men det var många gånger rena nöjet att susa fram mellan postlådorna, för den goda sakens skull.

     På infobladen för Öland prövade jag dock ett litet nytt sätt att få läsare till min blogg. Många av de boende på Öland är bara sommarboende och kanske inte så intresserade av invandringsfrågor på kommunnivå. Jag gjorde istället ett uppslag med frågor angående klimatet och invandringen med tre svarsalternativ på varje fråga. Men i foldern fanns inte de rätta svaren. För att få de rätta svaren blev den som var intresserad hänvisad till min blogg. Därmed hoppades jag att många skulle gå in på bloggen för att hitta svaren och sedan förhoppningsvis även fortsätta att besöka min blogg eller i varje fall få vetskapen om att bloggen fanns.

357

Kalmar kommuns vindkraftsbluff
 

Som många andra kommuner hade även Kalmar kommun valt att vara politiskt korrekta och investerat i ett vindkraftverk. Sedan 2013 ägde kommunen ett vindkraftverk i Rockneby Vind AB. Jag hade följt kommunens årsredovisningar där resultatet från vindkraftverket presenterades men varit lite förundrad över det goda resultatet. I synnerhet under åren 2015 och 2016 när marknadspriset på el pendlade mellan 15-35 öre/kWh, ändå gick vindkraftverket med vinst enligt kommunens årsredovisning. Det var helt enkelt för bra för att vara sant, en helt omöjlig ekvation.

    Jag började därför med att även begära ut Rockneby Vind AB:s årsredovisningar men det blev jag inte klokare utav eller rättare sagt det såg än mer märkligt ut att Kalmar kommun kunde få en vinst på sitt vindkraftverk. Jag förstod ganska snart att det fanns en hund begraven. Jag ifrågasatte resultatet vid debatter i kommunfullmäktige men dåvarande ordförande i servicenämnden Dzenita Abaza (S), hävdade att alla siffror var riktiga. Efter valet 2014 blev Dzenita Abaza även kommunalråd men hade fortfarande det politiska ansvaret tillsammans med Centerpartiets Ingemar Einarsson som tog över som Servicenämndens ordförande. Jag ställde flera interpellationer och frågor i kommunfullmäktige om redovisningen av vindkraftverket men jag förstod fortfarande inte hur det kunde ge ett positivt resultat med ett så lågt marknadspris på elenergin.

    Jag begärde då ut alla fakturor mellan kommunen och Rockneby Vind AB, sedan begärde jag även ut fakturorna som Kalmar Energi AB skickade till några av kommunens abonnenter och till sist även Serviceförvaltningens sammanställningar av kostnader och intäkter för vindkraftverket. Jag begärde ut alla dokument för de senaste två åren. Först var det helt obegripligt men sedan började bilden klarna en del. Jag gjorde en grafisk översikt som kanske inte var så lätt att förstå men som jag förklarade i ett blogginlägg.

358

Pilarna visar hur pengarna flödade mellan de olika deltagarna. Jag skall kort försöka beskriva hur upplägget fungerade. Kalmar Energi köpte all producerad el till rådande marknadspris av Rockneby Vind AB. Sedan hade Kalmar Energi ett avtal med Kalmar kommun att fördela vindkraftselen till alla kommunens abonnenter beroende på hur stor andel vindkraftsel som producerats den aktuella månaden. Vindkraftverket stod för bara ca 10 procent av den elenergi som kommunen förbrukade. Därmed så fakturerade Kalmar Energi som exempel under en månad 90 procent av förbrukning enligt rådande marknadspris och sedan de 10 procenten vindkraftsel efter ett helt annat pris. Det jag upptäckte i min granskning var att Serviceförvaltningen beslutat om ett internpris för kommunens abonnenter på hela 77 öre/kWh för vindkraftselen. Det innebar att t.ex. en skola inom Kalmar kommun kunde få 90 procent av sin elförbrukning till ett pris av 25 öre/kWh och de övriga 10 procent fick man betala 77 öre/kWh. Med andra ord ett överpris på 52 öre/kWh för vindkraftselen.

    Det innebar ju samtidigt att intäkterna för vindkraftselen var oberoende av marknadspriset. Det fastställda internpriset på 77 öre/kWh var satt med så god marginal att marknadspriset aldrig skull nå upp till detta internpris. I praktiken innebar ju detta att kommunens närmare 300 olika abonnenter betalade ett överpris i förhållande till det verkliga marknadspriset. Inte undra på att vindkraftverket gick med vinst varje år.

    När jag avslöjade detta förfarande och skrev en motion om att avskaffa detta internpris hade jag förväntat mig att det skulle bli uppmärksammat i media och att förvaltningscheferna skulle reagera på hur man fifflat med elpriserna men det gick helt obemärkt förbi. Jag lyckades dock få ut en sammanställning på hur mycket förvaltningarna fått betala i överpris för sin el.

Under åren 2014-2016 hade förvaltningarna betalat närmare 4,2 miljoner kronor för mycket för sin elförbrukning. Pengar som använts för att blåsa upp det ekonomiska resultatet för kommunens vindkraftverk. I själva verket var kommunens vindkraftverk en förlustaffär. En väl planerad vindkraftsbluff av den rödgröna majoriteten med Johan Persson (S) i spetsen. Helt otroligt.

    Mitt avslöjande fick dock till resultat att Serviceförvaltningen tvingades till en nedskrivning av värdet av vindkraftverket med 8,6 miljoner kronor för verksamhetsåret 2017. Vilket innebar en förlust på närmare 10 miljoner kronor för 2017, om även driftunderskottet läggs till. Jag skrev även en motion där jag yrkade på att Kalmar kommun skulle sälja sitt vindkraftverk men det var för döva öron. Jag fick inget stöd i kommunfullmäktige av något parti.

359

Guldfågeln arena
 

I samband med kommunfullmäktigemötet i maj 2017 så kallades alla gruppledare till en intern information angående Kalmar FF och Guldfågeln arena. Enligt informationen så hade Swedbank inte för avsikt att förlänga krediterna för Kalmar FF. Det ställde föreningen inför ett hot om konkurs men även bekymmer för Kalmar kommun som gått i borgen för ca 120 miljoner kronor av dessa lån. Swedbanks agerande var minst sagt bedrövligt och jag litar fortfarande inte på alla uppgifter som gavs. Om det nu inte fanns några andra saker eller hemliga överenskommelser som styrde Swedbanks agerande. På min blogg skrev jag följande efter den information gruppledarna fick.

”Alternativ 1 är alltså att Kalmar kommun tar över ägandet av Guldfågeln Arena men inte driften.

Alternativ 2 är att Kalmar FF med stor sannolikhet går i konkurs inom en relativ snar framtid, förlorar sin elitlicens och flyttas ner i seriesystemet och står dessutom utan en  fotbollsarena. I varje fall utan ekonomiska möjligheter att vara kvar på arenan. Kalmar kommun förlorar sina 120 miljoner kronor i borgen.

Den årliga kapitalkostnaden för att äga Guldfågeln Arena skulle sannolikt bli mellan 7-8 miljoner kronor om man binder räntan under 5 år (idag möjligt binda räntan till under en procent). Hur stora hyresintäkterna från Kalmar FF skulle bli är dock osäkert då inga avtal finns.

Det handlar alltså om ett val mellan pest eller kolera för Kalmar kommun och de politiska partierna. Vilka kostnader som Kalmar kommun i slutändan får styrs helt av hur föreningsbidraget till Kalmar FF trappas ned och vilket hyresavtal som förhandlas fram. Idag ligger föreningsbidraget på ca 6 miljoner kronor per år.”

Det dröjde sedan fram till oktober innan det fanns ett avtalsförslag om hur allt skulle hanteras om Kalmar kommun tog över arenan. Jag fick dock avtalet bara några timmar innan kommunstyrelsens sammanträde och jag vägrade ta ställning i frågan innan jag diskuterat det i vår kommunfullmäktige grupp. Det handlade verkligen om pest eller kolera och meningarna var delade i vår grupp. Efter flera och långa diskussioner enades vi dock inför mötet i kommunfullmäktige att säga ja till att Kalmar kommun tog över Guldfågeln arena. Enligt avtalet skulle Kalmar FF fortsätta sköta det interna underhållet under de första två åren och att man under denna tid skulle förhandla fram ett nytt avtal även för efterföljande år och att kommunen tog över hela driften och Kalmar FF då började betala en hyra för arenan.

360

Bara några veckor efter att beslutet tagits i kommunfullmäktige fick Kultur- o Fritidsnämndens ordförande Marianne Dahlberg (S) ett hjärnsläpp när hon skrev följande på Facebook. Hon om någon borde haft full kunskap om det avtal som tecknats och beslutats i kommunfullmäktige.

Jag skrev följande på min blogg efter hennes hjärnsläpp.

Jag blir helt förbluffad! Har Marianne Dahlberg läst avtalet som vi beslutade om i kommunfullmäktige? Östra Småland uppmärksammade uppenbarligen mitt blogginlägg och ställde frågor till Marianne Dahlberg som nu backar från sitt uttalande på Facebook. Så här skriver Östra Småland i en artikel.

    ”Kultur- och fritidsnämndens ordförande Marianne Dahlberg backar från sitt påstående om att lag som vill spela på Guldfågeln Arena framöver inte alls ska betala hyra till Kalmar FF. Utspelet kom några dagar efter att Östra Småland avslöjat att IFK Kalmar kan få betala upp emot 30 000 kronor i hyra, per match, vid allsvenskt spel på Guldfågeln Arena. Att hyran går till Kalmar FF är fastställt i avtalet som slöts när Kalmar kommun nyligen köpte arenan.”

Det är väldigt trevligt att Östra Småland fortsätter sin artikel på följande sätt.

”Detta uppmärksammades bland annat av Thoralf Alfsson (SD), som på sin blogg undrade om Dahlberg ”drabbats av någon sinnesförvirring”. I ett sms till Östra Småland skriver Marianne Dahlberg att det var ”slarvigt uttryckt” av henne. Den aktuella prislistan för hyra av arenan gäller under en övergångsperiod på två år. Dahlberg menar att hon avsåg hur det kommer bli när övertagandet är fullt genomfört.”

361

Här uppstår dock nya frågor. Vad menar Marianne Dahlberg med att när ”övertagandet är fullt genomfört”? Finns det någon mer överenskommelse mellan Kalmar kommun och Kalmar FF som inte presenterats för Kalmar kommunfullmäktige när beslutet togs om övertagande. Finns det en annan överenskommelse om att Kalmar kommun även skall ta över den inre driften av arenan efter att det nu beslutade avtalet går ut? Var Marianne Dahlberg lite för snabb i tanken när hon skrev sin kommentar på Barometerns facebooksida.

I skrivande stund har Kalmar kommun även tagit över den inre driften av arenan och nu betalar Kalmar FF en hyra för arenan. Nu bestämmer även kommunen över gräsmattan som just nu tas bort för att ersättas med ett  hybridgräs. Något som förhoppningsvis blir en väldigt bra lösning inför framtiden men givetvis en kostnad som även den hamnar hos Kalmar kommun och skattebetalarna.

PS

Marianne ”Maia” Dahlberg kom senare in i en intern konflikt inom Socialdemokraterna och lämnade Kalmar för att bli anställd av ABF på Gotland.

362