Har precis läst en väldigt intressant rapport och en granskning som jag tidigare efterfrågat och haft förhoppningar att kanske någon journalist på statsmedia skulle gjort. Men statsmedia är ju en del problemet så det krävs att någon annan gör granskningen/undersökningen.

Näringslivets Medieinstitut har undersökt alla artiklar om stigande havsnivåer som skrivits under perioden 1 januari 2019 och 1 januari 2021 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Sveriges Radio. Länk till rapporten.

Man har granskat totalt 329 redaktionella artiklar. Insändare och debattartiklar och annat icke redaktionellt material är inte med i granskningen.

”Det är framför allt nyhetsredaktionerna, kultursidorna och vetenskapsredaktionerna som intresserar sig för höjda havsnivåer. Bland journalisterna sticker DN:s Jannike Kihlberg och Björn Wiman samt SvD:s Peter Alestig ut som dem som skriver allra mest i ämnet.”

”Jag visste inte att stigande havsnivåer var en kulturfråga!”

Visst är det märkligt att kultursidorna skriver så mycket om stigande havsnivåer. Kulturchefen Björn Wiman på Dagens Nyheter sticker ut enligt rapporten. Men det är ju Peter Wolodarski som styr tidningen med sin vänsterstyrda agendajournalistik och då blir uppenbarligen Greta Thunberg, inlandsisen på Grönland och smältande glaciärer kultur enligt DN.

I rapportens sammanfattning kan följande läsas.

• Kategoriska uttalanden utifrån osäkra data förekommer återkommande i nyhetsrapporteringen om stigande havsnivåer.

• De värsta utfallen i de värsta scenarierna upptar huvuddelen av rapporteringen om hur mycket havsnivåerna beräknas stiga, vilket gör rapporteringen ensidig och ger en missvisande bild av forskningsläget.

• Många gånger utelämnas osäkerheten som omger beräkningar av de olika scenarierna, vilket ger mediekonsumenterna en missvisande bild av tillförlitligheten i specifika utfall.

• Studier och debattinlägg som varnar för ännu mer extrema utsagor än i IPCC:s scenarier återges frekvent, däremot återges inte studier som visar mindre dramatiska resultat.

I Rapporten finns en sammanställning i tabellform där man visar hur man kategoriserat alla 329 artiklar och hur respektive mediekanal har publicerat. Mycket intressant.

Av 329 artiklar har bara 10 artiklar lyft fram det bästa scenariot men det värsta scenariot enligt IPCC lyfts fram i nästan alla artiklar antingen direkt eller indirekt genom att man anger en kvantifierad havsnivåhöjning som i många artiklar är mer än IPCC:s värsta scenario. Det kan vara allt från 0,8 meter till 60 meters havsnivåhöjning enligt rapporten.

De har bara publicerats 5 artiklar utav 329 där man kritiserar klimatrapporteringen eller viss forskning för att vara alltför alarmistisk. Notera att Dagens Nyheter och Sveriges Radio inte publicerat någon kritisk artikel. Sveriges Radio har heller inte publicerat någon artikel om det bästa scenariot,

Sveriges Radio kan betraktas som den mest klimatalarmistiska mediekanalen enligt rapporten!

Sveriges Radio eller statsradion som jag föredrar att benämna företaget har ett sändningstillstånd där följande finns inskrivet i 7§

”Nyhetsverksamheten inom SR ska bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program.

SR ska meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.”

Rapporten visar med all tydlighet att statsradion bryter mot sändningstillståndet.

Rapporten avlutas med följande kommentarer.

”Rapporteringen utelämnar i stor utsträckning den osäkerhet som finns i beräkningar av stigande havsnivåer. I stället förekommer vid flera tillfällen kategoriska uttalanden som att havsnivån kommer eller väntas stiga enligt ett värsta scenario. Rapporteringen ger därmed en skev bild av kunskapsläget om de framtida havsnivåerna.”

”Av de publiceringar som kvantifierar förändringen på sikt dominerar det värsta utfallet i IPCC:s värsta scenario trots att det bästa utfallet i det värsta scenariot är lika troligt. Även scenarier som förutspår en värre utveckling än IPCC:s scenarier förekommer frekvent i rapporteringen. Sammantaget ger detta en snedvriden och dramatiserad bild av hur mycket havsnivåerna beräknas stiga.

Av totalt 329 granskade publiceringar förmedlades endast vid fem tillfällen kritik mot en alltför alarmistisk klimatrapportering. I betydligt större utsträckning publicerades röster som kritiserade IPCC för att vara alltför försiktiga i sina scenarier och politiker för att inte ta klimatkrisen och stigande havsnivåer på tillräckligt stort allvar.

I mycket liten utsträckning anges sannolikheten för att de olika scenarierna kommer att inträffa, eller uppgifter om att bedömning av sannolikhet saknas, vilket gör det omöjligt att som mediekonsument förhålla sig till risken för de olika utfallen.”

Jag kan inte uppfatta rapporten på något annat sätt än att det är en svidande kritik av svensk media!

Rapportförfattaren Pamina Falck vid Näringslivets Medieinstitut har skrivit ett gästinlägg som publicerats på SvD:s ledarsida där hon är mycket kritisk mot bland annat Peter Wolodarski som tidigare skrivit följande i DN

”Klimatkrisen är inte en åsikt. Den är ett grundläggande faktum, baserat på samlad vetenskap. Den som sprider osäkerhet om detta ägnar sig åt förnekelse.”

Pamina Falck kommenterar Peter Wolodarskis påstående med följande.

När en ansvarig utgivare likställer olika infallsvinklar med förnekelse så stängs dörren till en sund debatt men också till den friska journalistiken. Det är här den agendasättande journalistiken tar vid – den som inte längre söker svar utan tror sig bära på sanningen.

Läs Pamina Falcks artikel i SvD.

Hur många tror att Erika Bjerström kommer ta upp rapporten i SVT och framförallt ta till sig rapporten och förstå innebörden.