Barometern har tackat nej till att publicera en debattartikel som jag skickade in för en dryg vecka sedan. Tidningen bestämmer givetvis vad som skall publiceras och man har självklart rätt att neka en publicering.

Debattartikeln bygger på Näringslivets medieinstituts rapport om klimatrapporteringen i fyra stora mediekanaler Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Sveriges Radio. Rapporten visar hur ensidig rapporteringen är och jag befarar att denna ensidiga rapportering påverkar beslutsfattare i samhället såväl politiker som tjänstemän på myndigheter men även inom regioner och kommuner. Vilket jag tar upp i debattartikeln och lyfter fram Kalmar kommuns arbete med en ny översiktsplan och en klimatanpassningsplan som exempel på att snedvridningen i media kan påverka utformningen av dessa dokument.

Det jag dock reagerar starkast på är Barometerns argument för att inte publicera debattartikeln. I sitt mejlsvar skriver debattredaktören att ”du kritiserar en rad namngivna medier”.

Anledningen till att den inte publiceras är att jag i artikeln kritiserar en rad namngivna medier. Det är inte jag som kritiserar utan det är Näringslivets medieinstitut som gör det i sin rapport som jag mycket kort refererar till i min debattartikel.

Jag undrar dock om det inte är budskapet om den ensidiga klimatrapporteringen som skaver hos Barometern. Tidningen har ju sin egen klimatalarmist i Jan Lindsten.

Dessutom har ju Gota Media och Bonnier News ingått en avsiktsförklaring om korsägande. Läs artikel. Dagens Nyheter ingår ju i Bonnier och Barometern kanske inte törs trampa ”storebror” på tårna.

I fredags delades Nobels fredspris ut. Det gick till två journalister för deras arbete med att försvara yttrandefriheten i sina länder. I Sverige censurerar Barometern kritik mot medierna och klimatrapporteringen. I landet som säger sig vara yttrandefrihetens försvarare och där människor döms på löpande för hets mot folkgrupp eller förtal när det använder sin rätt till yttrandefrihet.

På ledarsidan i Barometern kan man läsa Martin Tunströms hyckleri.

”Samtidigt meddelade den norska Nobelkommittén att årets fredspris går till två journalister. Så hyllades alla skribenter som i går och i dag kallats i ordets tjänst. För att arbeta enligt devisen ”Vi kan inte tiga om vad vi sett eller hört”, som det står skrivet. Det gör journalister världen över – trots att villkoren för pressen försämrats i många länder.”

Efter söndagens partiledardebatt skriver Martin Tunström en ledarartikel idag och han lyckas med konststycket att helt utelämna Jimmie Åkesson med namn. Såg Martin Tunström debatten?

Nu har Dagens Kalmar publicerat min debattartikel och jag hoppas att många delar den så att så många som möjligt läser den och att den skapar debatt. Ett stort tack till Dagens Kalmar! Här är en länk till artikeln i Dagens Kalmar.

Fundera gärna över varför Barometern tackade nej till artikeln.

Här nedan finns också min debattartikel.

Näringslivets medieinstitut har granskat artiklar i media angående stigande havsnivåer. De medier som granskats är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Sveriges Radio, under perioden 1 januari 2019 till 1 januari 2021 och man har hittat totalt 329 redaktionella artiklar om stigande havsnivåer.

Genomgående är att dessa artiklar nästan uteslutande tar upp de värsta scenarier som målas upp av IPCC och många gånger är någon ”klimatexpert” intervjuad som förstärker eller lägger till ännu mer dramatiska förutsägelser om flera meters havsnivåhöjningar innan århundradets slut. Men ytterst sällan framgår det av artiklarna att sannolikheten för dessa förutsägelser är mycket eller extremt låg enligt IPCC.

I endast 10 av dessa 329 artiklar lyfts bästa scenarier, med låga havsnivåhöjningar fram enligt IPCC:s prognoser. Än värre är det när det gäller kritiska artiklar angående denna klimatalarmism. Endast 5 artiklar av 329 framför någon form av kritik mot klimatrapporteringen i media och då är det ofta någon så kallad ”klimatförnekare” som skall förtalas för sina åsikter av tidningen.

Det mest anmärkningsvärda är att ”objektiva” Sveriges Radio inte publicerat en enda kritisk artikel eller någon artikel där man lyfter fram bästa scenarier, det vill säga med låga höjningar av havsnivån trots att dessa scenarier även finns i IPCC:s rapporter.

Näringslivets medieinstitut anser i sin sammanfattning att rapporteringen är ensidig och ger en missvisande bild av forskningsläget. Många gånger utelämnas osäkerheten helt som omger beräkningarna och prognoserna av de olika scenarierna. Kategoriska uttalanden utifrån osäkra data förekommer återkommande i nyhetsrapporteringen enligt rapporten.

Det som jag befarat och varnat för besannas av denna rapport. Allmänheten får en nyhetsrapportering som inte är överensstämmande med det verkliga forskningsläget och tror därmed alltmer på den rapportering som inte minst public service bedriver eller statsmedia som jag föredrar att kalla SVT och SR. Inte undra på att det finns personer som får klimatångest.

Det som jag dock ser som det mest allvarliga är att denna snedvridning och verklighetsfrånvända nyhetsrapportering om stigande havsnivåer och klimatförändringar även påverkar våra politiker och tjänstepersoner på alla myndigheter som har till uppgift att planera inför framtiden. Allt från politikerna i regering och riksdag till SMHI, Länsstyrelserna, Regionerna och de kommunala politikerna och tjänstepersonerna.

I Kalmar röstade alla partier för ca ett år sedan för att införa klimatnödläge. Jag var den enda politikern av 61 politiker i kommunfullmäktige som röstade nej till detta. Alla de övriga partierna och politikerna var utan tvekan påverkade av denna snedvridna nyhetsrapportering i media. Efter beslutet blev Socialdemokraternas vice ordförande i kommunfullmäktige uppringd och ombedd att förklara vad det innebar med ett klimatnödläge i Kalmar. Hon kunde inte svara på en enda fråga och visste uppenbarligen inte vad hon beslutat. Samtalet finns på Youtube.

Just nu arbetar Kalmar kommun med dels en ny översiktsplan, dels en klimatanpassningsplan. Jag har ställt frågor om detta till ansvariga tjänstepersoner om de utgår från verklig statistik över klimatutvecklingen i Kalmar men det är inte relevant enligt dessa tjänstepersoner. Jag tar mig för pannan. Utan man utgår från IPCC:s värsta, värsta scenarier, som är ytterst osannolika. När jag försökte ställa nya frågor vägrade Kalmar kommuns ansvariga tjänsteperson att svara på dessa och ansåg att mejlkommunikationen var avslutad.

Risken är stor att både översiktsplanen och klimatanpassningsplanen blir lika snedvriden och osannolika som medierapporteringen om det inte är verkligheten som styr besluten utan värsta, värsta scenarier i medias klimatrapportering.

Thoralf Alfsson

Framtid Kalmar