En intressant dokumentär om vindkraften i Sverige och de bakomliggande icke svenska företagen. Dokumentären har också en överraskande och skrämmande avslutning som man som svensk får skämmas för.
Något som borde belysas mer är vilka som i praktiken äger vindkraftsparkerna i Sverige. Vilka det är som utnyttjar vår svenska natur och miljö!
thoralfsblogg.com 
Lite info. av
ericson i ubbhult, (oavsett partihörighet) om vindkraften.
Vi kan inte basera vår elförsörjning på instabil vindkraft
2021-11-10
Min riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin, som även är moderaternas bostadspolitiska talesperson, gav nyligen i ett långt inlägg på facebook en väldigt utförlig och tydlig bild av problemen med att göra sig alltför beroende av instabil vindkraft för Sveriges elförsörjning. Lägg en stund på att läsa och begrunda!
Carl-Oskar Bohlin
3 november kl. 15:45 ·
Du ser inte skogen för alla möllor. En liten räkneövning som behöver visualiseras.
Jag skrev tidigare några rader om vad som hände i energisystemet den 7:e oktober när Tyskland vaknade upp till en vindstilla morgon och kunde tillgängliggöra sig en procent av den installerade effekten i sina vindkraftverk. Elpriserna sköt genom taket även i södra Sverige eftersom den tyska marknaden dammsög norra Europa på effekt i utevaro av egen vindkraftsproduktion. Naturligtvis förvärrades situationen ytterligare av att Sverige lagt ner planerbar effekt i södra Sverige så sent som vid årsskiftet i form av kärnkraftsnedläggning.
Det som borde blivit tydligt för alla där och då är att oplanerbara kraftslag inte bara skapar stor prisvolatilitet, och extrema påfrestningar på systemstabiliteten i elnätet utan också leder till ökad fossil kraftproduktion, vilket är vad som används på kontinenten för att balansera vindkraften (och i tilltagande utsträckning även i Sverige).
Det finns dock en ytterligare aspekt av vindkraftsutbyggnaden som är svår att konceptualisera och därför stannar vid en abstraktion som inte ges mycket utrymme i debatten. Låt mig därför försöka bildsätta den på ett sätt som blir greppbart.
Tyskland gör bedömningen att man för att kunna nå sina klimatmål behöver bygga vindkraftverk på 2% av sin totala landyta. Det låter kanske inte som något att studsa över, men det är en grotesk siffra.
Den tyska landytan uppgår till 357 386 kvadratkilometer. För de flesta Svenskar utgör Tyskland sinnebilden av ett trångt Europeiskt land, sett till att man har 8 gånger fler invånare än Sverige, på en mindre landyta. Motorvägar, industriområden och gigantiska tätbefolkade städer avlöser varandra. Exploateringsgraden känns hög.
Här kommer därför en siffra för att sätta vindkraftsambitionen i perspektiv: Den totala ytan som upptas av byggnader i det tätbefolkade Tyskland uppgår till 5 412 kvadratkilometer, dvs 1,5% av den totala landytan. Räknar man med omkringliggande tomtmark blir naturligtvis ytan större, men byggnaderna är ju faktiskt vad som syns och skapar bilden av exploatering.
Med detta börjar man få storheterna klara för sig. Tänk er alla byggnader i hela Tyskland, alla bostäder, kontor, flygplatser fotbollsarenor m.m. Vindkraften kommer alltså behöva 1/3 mer plats än allt detta. Vid sidan av att den folkliga acceptansen för detta kommer att rusa mot noll ju fler verk som byggs säger det också något om mängden ändliga resurser som behöver användas för att ersätta ett fåtal kärnreaktorer.
Utöver detta frågar man sig vilken grön rörelse som egentligen kan stå för den landskapsbild som tonar upp ur detta. Ett normalstort vindkraftverk kräver idag nästan 1000 ton betong, bara till sitt fundament. Ni vet samma material som MP helst tycks vilja att vi helt ska sluta bryta i Sverige.
Med denna ekonomiskt och miljömässigt extremt påfrestande manöver kan man sen gå tillbaka till den händelse jag inledde med att återge. Poängen är alltså att all oplanerbar kraft måste ha motsvarande mängd planerbar kraft som elnätets användare efterfrågar i backup i ett system där den oplanerbara kraften inte levererar, om man nu inte accepterar att lamporna slocknar och samhället stannar varje gång det inte blåser (satt åt sidan att det skulle förstöra elnätet och vara svårt att återstarta).
Det spelar alltså ingen roll om varenda centimeter av Tyskland bebyggs med vindmöllor. Blåser det inte så snurrar de inte. En planerbar kraftkälla som bara tillåts leverera med full kapacitet när den inte trängs undan av oplanerbara energislag kommer att brottas med svåra kalkyler, vilket ofelbart kommer leda till investeringar i de billigaste typerna av planerbar energi på kontinenten.
Ni har alla hört Per Bolund stå och säga att nyinvestering i kärnkraft är olönsamt. I denna ekvation har han helt rätt efter som Bolund och hans idéfränder bara vill ge kärnkraften premissen att leverera el och få betalt för sina tjänster när det inte blåser. I en sådan situation, där den planerbara kraften bara förväntas få rimligt betalt, eller ens få köras när den oplanerbara kraften inte levererar skapas enbart incitament för investeringar i den billigaste tillgängliga planerbara energikällan. Detta utgörs idag av gaskraftverk.
En ytterligare aspekt som gör gaskraften till vindkraftens naturliga tvillingpartner i energisystemet är att den lämpar sig bättre för att snabbt reglera balans i ett system med stor produktionsvolatilitet, vilket vindkraften står för. Varje nytt vindkraftverk som byggs skapar alltså ökade incitament för nyproduktion av gaskraftverk, snarare än fortsatt samexistens med kärnkraftverk. Vi vet alla var den europeiska gasen till stor del kommer ifrån och vad den har för effekter på miljön, för att inte tala om den säkerhetspolitiska försämring det innebär att Tyskland nu är kraftigt beroende av rysk välvilja.
Kärnkraften av idag kan bara hävda sig ekonomiskt på en energimarknad där den får göra vad den är byggd för, nämligen leverera effekt kontinuerligt och pålitligt. Man kan tycka att det borde vara en no brainer i en värld där alla politikers högsta önskan är att komma till rätta med CO2-utsläppen. På kraftverksnivå sett till sin hela livscykel (inkl slutförvaring för kärnkraftens del) släpper vindkraften ut 3 gånger mer CO2 per producerad kWh på grund av dess korta livslängd och stora mängder utsläpp i produktionsskedet.
Zoomar man ut från kraftverksnivå till systemnivå fördubblas vindkraftens utsläpp i en europeisk kontext medan kärnkraftens utsläpp förblir oförändrade, detta på grund av behovet av att balansera vindkraften med annan planerbar och snabbt reglerbar produktion, vilket som nämnts skapar incitament för byggande av fler gas och kolkraftverk, och till det fortsatta beroendet av desamma.
Utöver allt detta får man nästan ont i huvudet av den enorma kognitiva dissonans som manifesteras i att den kanske mest effektiva klimatåtgärden som vi kan uppbringa, nämligen nyproduktion av kärnkraft också tycks vara en av få klimatåtgärder avkrävs fullständig marknadsmässighet och detta på en crony market som idag aktivt missgynnar kärnkraften som energislag.
I nästan alla andra avseenden kretsar diskussionen rörande klimatåtgärder kring hur stora subventioner eller raka betalningar som skattekollektivet ska bistå med. Utöver detta är ett tillgängligt och stabilt elsystem något mer än bara en miljöåtgärd, det är en lika grundläggande förutsättning för vårt samhälles funktion som exempelvis rättsstaten, även om nuvarande regering inte riktigt tycks se problemen på det senare området heller.
Min inställning till vindkraft har genom åren varit positiv, men när man skaffar sig mer och mer förståelse för den ofullständiga tjänst vindkraften bistår samhället med inser man att det inte bara finns brister, utan att det i stora delar är fråga om vad som bäst beskrivs som en björntjänst. En springnota utställd på elkonsumenterna och en falsk förhoppning om att den erbjuder oss lösningen på klimatproblemen.
Jag skriver detta för att nuvarande regerings plan, i den mån de över huvud taget har någon tycks vara att ersätta kärnkraften med vindkraft här i Sverige. Vid sidan av alla de problem som produktionsslaget i sig har på system och pris väcker det naturligtvis frågan om var Regeringen tänker sig att alla dessa verk ska stå.
Sverige gör av med mer elenergi per capita än Tyskland eftersom den huvudsakliga energibäraren i Sverige är el, medan man i Tyskland tex. också har omfattande gasinfrastruktur. En svensk kärnkraftsnedläggning skulle otvivelaktigt leda till att det även här blir svårt att se skogen för alla möllor, till en enorm kostnad för samhället, miljön och enskildas plånböcker. Det är dags för Sverige att anträda en ny väg i energipolitiken och det kräver en ny regering.
GillaGilla
Om filmen. Marijn Poels är en extrem vänsteraktivist som gör film. Alexander Pohl är en annan känd extrem vänster idealist som tvingades ut från bankvärlden på grund av sin aktivism och extrema åsikter. Båda saknar all kompetens i ämnet och bygger sina framställningar helt på känslomässiga idealistiska åsikter. Framställningarna dom levererar bygger helt på denna naturdröm om ett idealistiskt natursamhälle där alla lever naivt lyckliga som en harmonisk del av naturen. En dokumentär skall vara neutralt fakta baserad. Deras film är emotionellt propagandistisk. Däremot håller jag gärna med om att teknologi är generellt mycket grovt missbrukad för snabba kortsiktiga finansiella vinster i dagens västliga samhälle. Det gäller även annan teknologi som den tillämpas av företag som Google, Facebook, eller Twitter. Vindkraft, solkraft och kärnkraft etc. har värdefulla specifika tillämpningar som energikällor, men är inte de gyllene universallösningar som dom ofta framställs som av politiker eller säljare. Som vi sett i en tidigare video, ”Vindkraft – räddning eller fördärv. Del 1: Hotet mot människan”, https://www.youtube.com/watch?v=wk9URPZ-BOk&t=1s&ab_channel=Samnytt, kan vindkraft vara rent samhällsdestruktiv, i fel tillämpning på fel plats vid fel tid och i fel sammanhang.
GillaGilla
Ett kinesiskt statligt ägt kärnkraftsbolag står bakom närmare en femtedel av de mångmiljardinvesteringar som görs i svensk vindkraft.
https://sverigesradio.se/artikel/7408486
Men i USA är bolaget (CGN) inte längre välkommet.
GillaGilla
Det finns inga bolag i Kina som staten äger. Det är USA propaganda. Antingen är bolagen börsnoterade, men stiftelser har röstmajoritet. I några fall ägs bolag direkt av stiftelser. Anledningen är att förhindra främst amerikanska plundringståg. Främst USA företag köper upp företagen och bildar karteller och monopol för att höja priser och plundra befolkningen, alternativt plundrar dom på all av värde, och dumpar dom, som dom gjorde med både Volvo och SAAB. CGN är satt på USAs svarta lista i deras futtiga och fruktlösa politiska försök att stoppa Kinas utveckling för USA är oförmögna att konkurrera.
GillaGilla