Jag har tittat på Sverigedemokraternas presskonferens idag med Jimmie Åkesson och Jonas Andersson angående den havererade migrationskommittén. Jag hade ju varit med i SD under närmare 14 år när jag uteslöts från partiet i november 2018.
Under dessa och i synnerhet de sista åren så blev Sverigedemokraternas linje angående migrationspolitiken mer och mer försiktig. Efter valet 2018 har partiet mer eller mindre helt och hållet försökt att anpassa eller i flera fall mörka sin migrationspolitik för att det skulle passa Moderaterna och Kristdemokraterna. När Migrationskommittén startades så var SD väldigt ödmjuka och var enligt Jimmie Åkesson villiga att förhandla på alla sätt och vis. Några egna minimikrav ställdes inte ens för att inte misshaga Moderaterna och Kristdemokraterna.
När nu Moderaterna inte lyckades komma till en uppgörelse med Socialdemokraterna har det blivit lite andra tongångar från SD. Nu vågar partiet vara lite tuffare i sina uttalanden. Ganska så ynkligt enligt min uppfattning.
Men det finns ytterligare en faktor i bakgrunden som påverkar SD. Partiet känner nu hur Alternativ för Sverige flåsar dem i nacken när det gäller migrationspolitiken. AfS krav på en återvandringsmyndighet och totalstopp för invandring med mera tvingar nu Jimmie Åkesson att återigen vrida migrationspolitiken till höger med en tuffare retorik.
Min tolkning av dagens presskonferens och de förslag som kommer ingå i Sverigedemokraternas särskilda yttrande i Migrationskommittén till viss del styrs av Alternativ för Sveriges politik och retorik. Jimmie Åkesson pressas numera från två håll. En helt ny upplevelse för Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Det skall bli väldigt intressant att se hur Jimmie Åkesson kommer klara den balansgången.
Jag hoppas att Gustav Kasselstrand kör hårt och sätter press på Jimmie Åkesson om vilket parti som är bäst för Sverige.
PS
Både Jimmie och Louise är så pass välavlönade att de borde ha råd att låta sonen komma till en frisör.

















